Om projektet:
Idag sker enorma investeringar inom artificiell intelligens (AI) med argument som rör demokratins framtid, landets konkurrenskraft och befolkningens hälsa. Samtidigt varnas för att en superintelligent maskin kan utplåna hela jorden. Trots det vet vi väldigt lite om hur vi hamnade här – det historiska studiet av AI är tunnsått, inte minst i Norden.
Den här undersökningen tar sig an historien om artificiell intelligens på ett nytt sätt. Genom att studera begreppet "misstag" och dess olika innebörder i relation till mänsklig och maskinell intelligens. Syftet är att förstå hur misstag har begreppsliggjorts inom AI-relaterat arbete mellan 1940 och 1990. Undersökningen består av tre fallstudier varav två berör amerikanska och en svenska förhållanden.
Misstaget har en speciell ställning inom AI-historien. För ingenjörer har det som regel varit något som bör byggas bort med smartare teknik. Hos de som varit kritiska till hela idén med AI kunde misstaget tvärtom upphöjas till uttryck för organismers särpräglade begåvning, till skillnad från de som bedömningsbefriade maskiner gjorde.
Men – den sorts "eleganta" misstag som förknippades med människan försökte ingenjörerna i gengäld att återskapa i datorn. Kanske fanns här nyckeln till AI? Med andra ord har misstaget som begrepp varit svårt att definiera men samtidigt någonting som olika grupper behövt förhålla sig till. Det här projektet inkluderar röster – i form av såväl algoritmer som filosofiska essäer – från både entusiaster och kritiker.
Projektet har tre utgångspunkter. För det första att mjukvara ger upphov till och förändrar vår kunskap om världen. För det andra att kunskapssystem inverkar på hur vi uppfattar vad som kan göras och hur. För det tredje, att teknikhistoria kan studeras genom att ta fasta på sammanbrott – exempelvis misstag – snarare än framsteg. Givet den prioriterade roll som AI har fått i samhällssatsningar är det avgörande att vi bättre lär känna dess ursprung och de vägval som lett oss hit.
Finansierat av Vetenskapsrådet och pågår 2022–2025.
