Kollektivt engagemang för klimatomställning: argumenten i en social kontext
Om Projektet
Ett vanligt argument för att individen inte ska behöva ändra livsstil är att klimatkrisen är ett systemproblem. Samtidigt finns det parallellt stora förväntningar på att individers frivilliga val ska lösa problemet, bland annat genom marknadslösningar. Det kan framstå som om de här två nivåerna är diametralt motsatta; antingen är det ett livsstilsproblem eller ett systemproblem och ingenting finns där emellan. Alltmer forskning pekar emellertid mot att det är just i utrymmet mellan individen och systemet som det händer. En människas livsstilsval har förstås en mycket begränsad inverkan på de totala utsläppen, och systemförändringar verkar inte kunna ske (i en demokrati) utan att det finns ett stöd. Men det är när människor pratar med varandra, utvecklar nya normer i samtal, engagerar sig i rörelser och driver på för förändring som det finns jordmån för systemförändring.
I det här projektet undersöker vi vad som får människor att engagera sig och arbeta kollektivt för omställning. Vi intresserar oss för deras drivkrafter och motiv och även för vad som hindrar dem, och vi försöker kartlägga tankestrukturer och paradigm som påverkar dem. Med hjälp av enkäter samlar vi in deras erfarenheter och berättelser som vi analyserar med retorisk metod med särskilt fokus på hur de motiverar och argumenterar. Metoden är prövad i ett tidigare forskningsprojekt där vi kunde kartlägga tankestrukturer och drivkrafter och problematisera och nyansera flera utbredda föreställningar och teorier om hur människor reagerar på kunskap, skam och rädsla. Vi såg också att de sociala samspelen och sammanhangen har en stor betydelse för att man går från passivitet till handling.
Nu vill vi använda samma metod men med ett nytt fokus. Vi vill titta på denna sociala process som alltså inte bara påverkar individer till livsstilsomställning utan som också utgör myllan för systemförändringar. Vi tror att de insikter vi kan göra om hinder och drivkrafter för ett omställningsengagemang som överskrider den egna livsstilen, kan ha stor betydelse för att snabba på takten i samhällstransformationen. Om man kan urskilja och begreppsliggöra tankestrukturer och paradigm som styr vårt handlande så kan man också utmana sådan antaganden som skapar tröghet eller som har bristande kunskapsbas, och befordra sådana som leder till omställning. Sådana paradigm eller tankestrukturer är ofta osynliga för oss, för de framstår som självklara eller normala. När vi får syn på dem kan det vara plågsamt och utmanande, men det har också visat sig att det kan mana till handling. Vår hypotes är att ett kollektivt och socialt engagemang för klimatet växer fram i en process. Om vi kan beskriva vilka parametrar som befordrar denna process och hur dessa samverkar, är mycket vunnet. Vi tror att vi kommer att kunna fördjupa insikterna om hur omständigheter, konkreta upplevelser, känslor, moral, kunskap och olika sociala interaktioner samverkar. Det är teman som alla har studerats var och en för sig i tidigare forskning, men som vi i detta tvärvetenskapliga projekt vill studera samlat.
Ingående forskare är Nina Wormbs, KTH och Maria Wolrath Söderberg, Södertörns högskola
