"Mind the Gap: Coping with delay in environmental governance"
Ny artikel - "Mind the Gap: Coping with delay in environmental governance" - sammanfattar en del av den forskning vi gjort på senare år om hinder i miljöarbetet, och om fördröjd måluppfyllelse. Fördröjning kan uppstå i både vetenskapliga och policymässiga sammanhang, och i relationen mellan vetenskap och politik. Flera mekanismer ställer till det.
Mikael Karlsson publicerar en ny vetenskaplig artikel idag i Ambio, Vetenskapsakademiens tidskrift, tillsammans med Michael Gilek.
Artikeln är en så kallad "Perspective", dvs vetenskapligt granskad, men skriven mer översiktligt och lättillgängligt, för att ge perspektiv och idéer till såväl miljöpolitisk praktik som fortsatt forskning.
Två av de fördröjningsmekanismer som vi lyfter fram rör vetenskapsförnekelse och orimliga beslutströsklar. Vetenskapsförnekelsen ställer till det i debatten om allt från klimatförändringar och miljögifter till övergödning och biologisk mångfald.
De höga beslutströsklarna - som politiker ofta själva formulerat - gör det dessutom svårt att skärpa politiken, även när politiker själva vill göra det... Ett exempel är de vanligen orimliga kraven på att kunna "räkna hem" åtgärder i klimatpolitiken eller kemikaliepolitiken. Det verkar intuitivt rimligt, men fungerar dåligt när kunskap eller data saknas för att kunna göra sådana kalkyler. Om då bevisbördan för nyttoöövervikt läggs på den som förespråkar nya åtgärder för att nå miljömålen så går det trögt i beslutsfattandet. Den som förordar business as usual kan däremot fortsätta argumentera mot, utan att behöva visa att åtgärder skulle kosta mer än de smakar. Skevheten försvårar måluppfyllelse, vilket är mycket vanligt och något jag själv bevittnat på nära håll i en rad statliiga utredningar och poolitiska processer.
Mer om detta i artikeln, "Mind the Gap: Coping with delay in environmental governance" som går att ladda ner utan kostnad, och som skrivits med finansiering av forskningsrådet Formas.