Marlene Ågerstrand

Marlene Ågerstrand disputerade 7 december med avhandlingen "From Science to Policy
Improving environmental risk assessment and
management of chemicals".

Varför blev du intresserad av ämnet?

Jag har alltid varit intresserad av natur- och miljöfrågor men det var först när jag gjorde mitt examensarbete som jag lärde mig mer ingående om kemikaliers påverkan på människa och miljö. Sen att det blev en avhandling med fokus på regulatoriska frågor, alltså lagstiftning och riskbedömning av kemikalier, betraktar jag mest som en tursam slump eftersom det för mig var ett okänt forskningsområde.  

Vad handlar avhandlingen om?

Avhandlingen handlar om hur miljöriskbedömning av kemikalier kan förbättras genom användning av ny kunskap och nya metoder. Jag har också utvärderat ett frivilligt miljöinitiativ från läkemedelsindustrin för att se om det bidrar till minskade miljörisker.

Vilka är de viktigaste resultaten?
 

1) Ekotoxikologiska data från den akademiska forskningen används inte i den utsträckning de skulle kunna i miljöriskbedömning av kemikalier. Detta beror delvis på att myndigheter föredrar standardiserade studier, delvis på att forskningsstudier inte rapporteras på ett standardiserat sätt vilket ibland påverkar kvalitén och användarvänligheten. För att ändra den rådande situationen måste forskare och redaktörer för vetenskapliga tidskrifter se till att studier som publiceras lever upp till de kvalitets- och rapporteringskrav som ställs, och myndigheter måste öppna upp för en ökad användning av tillgängliga studier.

2) Det svenska miljöklassificeringssystemet för läkemedel är i sin nuvarande form inte tillräckligt effektivt för att bidra till minskade miljörisker kopplade till läkemedel. Syftet med klassificeringssystemet är att tillhandahålla miljöinformation om produkterna på den svenska marknaden men för att vara ett effektivt verktyg är detta inte tillräckligt.

Vad överraskade dig?

Den bristande dialogen mellan myndigheter och akademin, vilket leder till att forskningsresultat inte kommer samhället till nytta och ett slöseri med skattepengar. 

Vem har nytta av dina resultat?

Främst riskbedömare från myndigheter, konsultfirmor och industrin. Och forskare som vill att deras studier ska kunna användas i riskbedömning. I förlängningen hoppas jag att resultaten bidrar till ett ökat skydd för människor och miljön.


 

Innehållsansvarig:infomaster@abe.kth.se
Tillhör: Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE)
Senast ändrad: 2018-10-19