Boklansering: Kriminalitet och otrygghet på landsbygden
Den 11 november lanseras den nya boken “Crime and Safety in the Rural: Lessons from Research” av Vania Ceccato and Jonatan Abraham vid KTH. Författarna frågar vad som är kännetecknande för kriminalitet och otrygghet på landsbygden och hur denna kunskap kan stödja arbetet med att planera för en mer hållbar framtid.
Boken handlar om brott och otrygghet på landsbygd, och om polis- och brottsförebyggandearbetet i mindre kommuner världen över.
– Vi beskriver 20 skäl till varför brott och trygghet på landet är en viktig fråga för oss alla genom att diskutera fyra decennier av engelskspråkig forskning. I slutet föreslår vi en forskningsagenda som tar hänsyn till FN:s 2030-agenda för hållbar utveckling, berättar Vania Ceccato, professor vid urbana och regionala studier, KTH.
Vem riktar sig boken till?
– Den ger en heltäckande översikt över relevanta ämnen som kan fungera både som en katalysator för ny forskning och som en referens för forskare, studenter och praktiker, till exempel trygghetssamordnare, planerare och andra som arbetar i kommuner.
Vad är kännetecknande för kriminalitet och otrygghet på landsbygden?
– Vi har sett fem kännetecken i den internationella forskningen.Ett brott på landet är ofta underskattat, av olika anledningar. Brottet rapporteras inte, vilket är ett vanligt fenomen överallt.
– Man tar ofta för givet att bara för att det är färre brott på landsbygden så betyder det att brottslighet inte är ett problem för dem som bor där. Det bortser från brottslighetens inverkan på lokalbefolkningen. Detta är ett problem eftersom man oftast prioriterar där de flesta problem finns, det vill säga i större städer.
– Den tredje är att brottslighet på landet speglar den lokala kontexten. Men i en alltmer globaliserad värld har brottsligheten ofta starka kopplingarna till andra länder, till exempel drogproduktion i Colombia och narkotikaleveranser via Postnord.
– Otrygghet är ett komplext fenomen. Medan rädsla för brott är störst i städerna, är den allmänna oron ganska jämt fördelad över hela landet. Det tyder på att oro på landet speglar andra faktorerna än brottsligheten.
– Slutligen, den femte kännetecknet handlar om de utmaningar som polis och räddningstjänst står inför, på grund av de stora avstånden mellan olika platser och mindre resurser. Det geografiska avståndet påverkar inte bara polisarbetet och deras brottsförebyggande arbete, utan också befolkningens förtroende för samhället i stort när de har svårt att nå polisen om något händer.
Ni beskriver bland annat brottstrender och mönster på landsbygden. Ge exempel pånågra typer av brott mot lantbrukare och djuruppfödare.
– Internationellt det kan vara ’vanliga brott’ som stöld av traktorer, gödningsmedel, nötkreatur eller intrång. I Sverige kan det handla om våld och trakasserier mot dem som arbetar med djurproduktion, inklusive deras familj, som vi har nyligen visat här .
Hur kan man arbeta med brottsprevention?
– Det är svårt att generalisera men i stora drag måste man jobba brottsspecifik och kunskapsbaserat, detta gäller överallt. Det är viktigt att förstå de lokala omständigheterna och inte bara kopiera olika modeller från stora städer till mindre samhällen. Vad som gäller för Åre under vintern passar inte på Gotland under sommaren.
Boken tar även upp vilken grad av säkerhet som olika människor uppfattar, till exempel kvinnor och HBTQ+. Vad visar resultaten här?
- Som regel gäller att det inte alltid är lätt att ’vara annorlunda’ i mindre samhällen, och att det därför är lättare att vara måltavla för hatbrott eller liknande. Men forskningen visar exempel på hur HBTQ+-grupper kan känna sig välkomna och trygga i mindre samhälle, något som går emot bilden av stora städer som det kosmopolitiska paradiset.
