Så vill ny forskarskola göra transportinfrastrukturplanering mer klimatsmart
Välfungerande gränssnitt mellan urban utveckling och transportplanering är en avgörande faktor för att kunna uppnå miljö- och klimatmålen. Nu startar forskarskolan TRANSPLACE, med syftet att accelerera omställningen till hållbarhet i just skärningspunkten urban utveckling och transportplanering. Möt forskarskolans ledning och läs om de tjänster som skolan utlyser.
Forskarskolan TRANSPLACE – transformering i planeringens gränssnitt - kommer att arbeta tillsammans med nyckelaktörer inom svensk stadsutveckling och transportplanering. Forskningsarbetet kommer att inriktas på praktiknära och handlingsorienterad forskning som bidrar till att utmana existerande arbetssätt och stärka den reflektiva kapaciteten inom svensk samhällsplanering.
En av forskarskolans utgångspunkter finns i Klimatpolitiska rådets rapport 2022 (sid 32), som ägnar en betydande del till området för transportinfrastrukturplanering och dess svaga koppling till klimatmålen. Rådet konstaterar att det finns en stor potential att få till en omställning med förbättrad transportinfrastrukturplanering.
Den nya skolan drivs av institutionen för samhällsplanering och miljö vid KTH, i samarbete med Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola, Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet samt Statens väg och transportforskningsinstitut (VTI). Skolan har också ett antal praktikpartners: Region Stockholm, Trafikverket, Botkyrka kommun, Huddinge kommun, Knivsta kommun, Hägerstensåsens medborgarhus och omställningsnätverket.
Jonathan Metzger, professor vid institutionen för samhällsplanering och miljö, är föreståndare för skolan och Sofia Wiberg, forskare vid samma institution, är verksamhetsledare.
Stora infrastrukturprojekt med konfliktlinjer
Kommunerna som deltar har stora infrastrukturprojekt under planering. I Knivsta; en 4-spårig järnväg och bostadsbyggande i stor skala. I Botkyrka och Huddinge; Förbifart Stockholm.
– Här finns mycket planer men också konfliktlinjer mellan kommunal, regional och nationell nivå. Ett exempel är nationella planer för att bygga mer järnväg och fler bostäder, samtidigt som många kommuninvånare inte vill att kommunen ska växa alltför snabbt, berättar Jonathan Metzger.
Ett annat exempel; var busstationer är placerade i kommunen bestäms på regional nivå. Det påverkar invånare i kommunen, vissa kanske tvingas skaffa bil för att få vardagen att fungera.
– Planering av byggande sker i skärningspunkten mellan juridik och teknik. Det finns mycket lagar som reglerar och tekniköverväganden som behöver göras. Men det finns också rutiner som inte är lagstadgade eller tvingande, men som följs av gammal vana. Det är de här processerna som vi först måste se, och sedan experimentera med alternativ. Vi vill se vilka handlingsutrymmen som finns, säger Jonathan.
Sofia beskriver att de kommer att stöta på vad hon kallar ”skavningar” i arbetet.
– En skavning är en viktig signal och innebär att det är flera frågor som står på spel och som motsäger varandra. Det blir obekvämt. Vi ska våga använda skavningar som en resurs, ge plats och sätta ord på dem och sedan jobba med dem.
Det innebär att forskarskolan framför allt letar efter personer med arbetslivserfarenhet från samhällsplanerings-praktiken.
Under våren 2023 kommer totalt åtta forskarutbildningsprojekt att starta; fem doktorand-tjänster, en licentiat-tjänst och två post-doktorer.
En av fem forskarskolor
– Vi är en av fem forskarskolor som nu etableras med finansiering från Formas. Övriga forskarskolor finns vid Lunds universitet och Linköpings universitet. Jag tror det är ett bra upplägg, eftersom doktorand-arbetet kan vara rätt ensamt. Här finns det möjlighet att bygga gemenskap i en större struktur, säger Jonathan.
Själv forskar Jonathan om samhällsplaneringens praktik, planering och de arbetssätt som används. Han är intresserad av både planeringsarbete och effekter på den byggda miljön. Fokus är stadsutveckling och hållbarhetsutveckling.
Sofia forskar också om samhällsplaneringens praktik, beslutsprocesser och metoder i planeringen.
– Vad är det som skaver i dem, vilka målkonflikter finns? Jag är intresserad av att iscensätta och pröva nya arbetssätt och metoder, något som vi också kommer att utforska i forskarskolan, berättar hon.
– Vi vill inte bara vara en samtalsarena, utan mer konkret hitta vägar till omställning. Doktoranderna kommer delvis att vara utplacerade på någon av de medverkande praktikorganisationerna. Totalt blir det en grupp på åtta personer som kan stötta varandra. Vi har även med aktivister från samhället, som ska delta vid hearings och fungera som en blåslampa, avslutar Jonathan.
Text: Magnus Atterfors