Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad representerade KTH på Östersjöfestivalen
Östersjöfestivalen genomförs årligen i Berwaldhallen i Stockholm och är en mötesplats för storslagna konsertupplevelser och initiativ som bidrar till en hållbar Östersjöregion. Årets festival fokuserade extra mycket på bildningens betydelse för ett öppet, civiliserat och hållbart samhälle.
KTH representerades i festivalen av David Nilsson, docent i teknik- och vetenskapshistoria och andre vice skolchef på Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad – som deltog i ett samtal med rubriken ”Östersjön – därför ska vi bry oss!”.
Hur kom det sig att du var med och vad talade du om?
- Det var faktiskt så att jag fick hoppa in för Zahra Kalantari, min efterträdare som föreståndare för KTH Vattencentrum som hade fått förhinder. Festivalen ville ha med någon som kunde prata om forskning och innovation. Mitt bidrag handlade bland annat om konkreta lösningar för Östersjön som KTH utvecklar inom initiativet KTH Baltic Tech Initiative som att återvinna fosfor från bottensediment i grunda vikar, att utveckla och förbättra våtmarker, nya sensorer som samlar in data och miljövänligare båtar.
Var det något särskilt du tog fasta på i samtalet?
- Panelen hade en stor bredd med bland annat en ekonom, en forskare i klimaträttvisa och en representant för världsnaturfonden, WWF. Men de perspektiv som återkom var tid och värde. Tidsperspektivet gick från arkeologens många tusen år till de 30 år det tar för vattnet i Östersjön att bytas ut. Värdeperspektivet handlade både om hur pengar bäst används till insatser för Östersjön och om havets värde i sig för rekreation, handel och som nav för kontakten med grannländer som Finland och Estland. Ett värde jag tror att man behöver uppfatta och bli berörd av för att själv agera.
Hur vill du sammanfatta Östersjöns problem och lösningar?
- Ett grundläggande problem är att Östersjön är just grund och att det tar så lång tid innan den återhämtar sig från sina problem. Till exempel har avrinningen av näringsämnen minskat sedan situationen var som värst i början av 1990-talet, men vi vet inte hur lång tid det tar innan Östersjön återhämtar sig. Vi måste ge vårt hav en möjlighet att återhämta sig genom att bland annat minimera utsläppen och begränsa fisket. Dessutom har vi ett underskott på innovationsverksamhet, vi behöver ett större innovationsekosystem runt Östersjön och där kan inte minst KTH spela en viktig roll.
