Bibliotekets historia
Vi hävdar gärna att vi är ett av Sveriges – eller kanske världens – vackraste bibliotek. Byggnaden på Osquars backe har genomgått en förvandling från blåsig backe till en inbjudande entré och samlingsplats för KTH:s studenter och personal.
Grunden till KTH Biblioteket skapades 1827 när Teknologiska institutet startade sin verksamhet i Stockholm. Institutets första chef, Gustav Magnus Schwartz, hade i god tid genomfört studieresa till Frankrike, Tyskland och England med mål att bland annat köpa böcker till institutets bibliotek. Bibliotekets exlibris (stämpel i boken) är ursprunget till KTH:s nuvarande logotyp med mottot "Vetenskap och konst".
Mellan 1864 och 1930 fanns biblioteket på Drottninggatan 95, och 1930 flyttades biblioteket till KTH Campus på Valhallavägen. Fram till 2002 låg biblioteket på Valhallavägen 81, nära Carl Milles Industribrunnen .
Huvudbiblioteket på KTH Campus
Bibliotekets nuvarande huvudbyggnad ritades av arkitekten Erik Lallerstedt och invigdes 1917. Den innehöll då laboratorier. Byggnaden är för vissa känd som "Byxbenet" på grund av sin triangulära form. I spetsen på byggnaden, där de två byggnadslängorna möttes, fanns Ångdomen, ett stort pannrum som både fungerade som KTH:s panncentral och som laboratorium för forskning och utveckling. Ångdomen är numera tyst läsesal och lokal för olika evenemang.
Byggnaden blev k-märkt 1935, men genomgick trots detta flera ombyggnationer. På 1950-talet överbyggdes den tidigare öppna gården.
Mellan 2000 och 2002 genomgick byggnaden en omfattande om- och tillbyggnad enligt ritningar av arkitekt Per Ahrbom . Ett nytt tak vilar på femton meter höga pelare över den befriade gårdsytan bakom den nya entrébyggnaden. Den glasade fasaden mot Osquars backe är utformad för att släppa in ljus under kvällar och mörka årstider och skapar en välkomnande entré in till biblioteket. Gården fungerar som en central plats i biblioteket, med de andra biblioteksdelarna arrangerade runt den. Interiören designades av arkitekten Josefin Backman. Både arkitektur och interiör har belönats med priser.
År 2016 genomfördes en renovering och ombyggnation av bland annat Bibliotekshallen . Per Ahrbom anlitades återigen för att ta sig an den moderna tidens utmaningar. De höga hyllorna med böcker plockades ned och flyttade till andra delar av biblioteket. Bokhallen bytte namn till Bibliotekshallen och fick göra plats för sociala ytor och möjligheter till grupparbete. De runda möblerna används även som låga bokhyllor.
År 2022 genomfördes en mindre ombyggnation av bibliotekets informationsdisk. Den gamla disken hade spelat ut sin roll, och för att möta dagens och morgondagens behov designades nya diskar och ytor för självservice. Designen har tagits fram av MER Arkitekter.
Under år 2022 installerades konstverket Ur rotsystem mot ljus av konstnär Annika Oskarsson, som ersatte det stora träd som tidigare fanns i lokalen.
När renoveringar planeras är det alltid viktigt att antikvariska värden beaktas, liksom möjligheten att förvalta och sköta lokalerna på ett hållbart sätt.
Om du vill se fler bilder från bibliotekets historia kan du läsa dokumentet Fastigheten Norra Djurgården 1:1, Tekniska Högskolan Hus 43, Norra Djurgården, Byggnadsinventering, 1999 i Digitala Stadsmuseet.
Bibliotekets filialbibliotek
Under årens gång har flera ämnes- och campusbibliotek funnits i KTH Bibliotekets regi. Nu finns endast ett fysiskt bibliotek kvar i Södertälje, men bibliotekets verksamhet är närvarande på alla campus med undervisning och möjlighet till digitala möten och workshoppar.
Källor
- KTH Biblioteket på Wikipedia
- KTHB – Huvudbiblioteket på KTH Campus , Arkitekt Ahrbom & Partner
- KTHB – Ombyggnad och inredning , Arkitekt Ahrbom & Partner