Verksamhetsberättelse KTH Biblioteket 2021
Möten och samarbete med studenter
Pandemianpassat
Biblioteksverksamheten var fortsatt tvungen att förhålla sig till pandemirestriktioner. Biblioteket höll öppet största delen av 2021 och studenterna hittade snabbt tillbaka till de publika lokalerna. Vid slutet av året var allt nästan som vanligt igen.
Sensorer installerades i biblioteket som visar hur många besökare som vistas i våra lokaler. Besökarna kan på plats och på webben se hur många som är i biblioteket i realtid. I framtiden kommer besöksdata kunna användas för att utveckla lokalerna utifrån användarnas behov.
Stöd i utbildningen
Biblioteket stödjer dagligen våra användare i deras utbildning och forskning. Den pedagogiska verksamheten har utvecklats i linje med den ökade digitaliseringen och KTH:s utbildning i stort. Undervisning erbjöds såväl i hybridform som digitalt. Under 2021 valde allt fler användare att få support digitalt. Användarna fick stöd i allt från handledning i informationssökning och akademiskt skrivande till hjälp med att komma åt tidskrifter, böcker, databaser och lokaler. Bibliotekets personal fick kompetensutveckling för att ge alla användare likvärdig service med hög kvalitet.
Samarbetet utvecklades med Centrum för akademiskt skrivande och retorik (CAS) för att erbjuda ett mer samlat stöd och förenkla för studenterna att få det stöd som behövs för att höja kvalitén på skriftliga arbeten och muntliga presentationer. Under året producerades även filmer för att hjälpa studenterna att undvika plagiering.
Utökat stöd för doktorander
Bibliotekets verksamhet för doktorander utökades genom att fler workshoppar erbjöds. Flera workshoppar inom konceptet carpentries – workshoppar med kod- och programmeringsfokus – genomfördes.
Fokus på jämställdhet
Under 2021 hade bibliotekets publika verksamhet fokus på jämställdhet och hållbarhet. Biblioteket jobbade med ett projekt för att på ett systematiskt och långsiktigt sätt bidra till ökad jämställdhet i KTH:s utbildningar. Inom projektet gjordes bland annat en översyn av våra litteratursamlingar med fokus på litteratur inom genus, jämställdhet och lika villkor, två bokcirklar, flera workshoppar för doktorander och lärare samt ett Wikieditathon med fokus på kvinnor inom teknik och vetenskap.
Uppmuntra interaktivitet
Under 2021 satsade biblioteket på att göra fler evenemang interaktiva. Biblioteket arrangerade bland annat flera TEDxKTH med fokus på jämställdhet, AI och hållbarhet. Alla var online och resulterade i mycket digital interaktivitet.
Konstnären Annika Oskarsson fick i uppdrag att göra ett konstverk utifrån dialogen om hållbarhet och gestaltade detta i form av ett träd i bibliotekets entréhall. Trädet bjöd in bibliotekets besökare att bidra med sina perspektiv på små handskrivna lappar. Cirka 160 lappar sattes upp i trädet.
Med fokus på FN:s globala mål har samarbeten inletts och evenemang genomförts. För att uppmärksamma klimathotet har det också funnits en skärm där alla besökare kan lämna ett klimatlöfte i biblioteket, vilket över 300 personer gjorde.
Digitala färdigheter
Under året gjordes en mindre undersökning om studenters behov av digitala färdigheter i utbildningen och resultatet presenterades för lärarna. Undersökningen ligger till grund för bibliotekets framtida stöd till utbildning.
Utveckla lokalerna och tillgängligheten
Under året gjordes en förstudie inför utveckling och renovering av bibliotekets lokaler. Anpassningar gjordes i lokalerna och i de tryckta samlingarna för att förenkla användningen och erbjuda mer självservice. Hyllor byttes ut och magasinen minskade så att materialet är mer lättåtkomligt.
Öppettiderna utökades rejält på bibliotekets enheter i Kista och Södertälje och de är nu tillängliga under större delar av dagen för KTH:s studenter och personal.
Möten och samarbete med forskare
Öppen vetenskap
KTH Biblioteket har under 2021 fortsatt driva frågor kring öppen vetenskap och öppen tillgång (open access) och har under året erbjudit stöd till forskare i strategisk planering kring publicering och spridning av forskningsresultat.
Under 2021 slöts flera viktiga förlagsavtal där öppen publicering ingår. Biblioteket har också fortsatt betala andra kostnader för öppen publicering för KTH:s forskare. Denna centralisering har minskat administrationen och ökat möjligheten för KTH:s forskare att publicera sig öppet utan kostnader för läsaren. Genom att kostnaderna samlats centralt har också möjligheterna att analysera kostnadsutvecklingen på området förbättrats. Runt 75 % av all forskning som publiceras i vetenskapliga tidskrifter på KTH är nu öppen och tillgänglig för alla.
Forskningsdata
Biblioteket har tillsammans med GVS och i dialog med KTH:s forskare fortsatt att utveckla KTH:s stöd till hantering av forskningsdata. Läs mer under rubriken Gemensamt fokus på forskningsdata.
KTH:s publikationsdatabas
Under 2021 har fortsatt utveckling skett vad gäller att effektivisera underhållsarbetet i KTH:s publikationsdatabas DiVA. Detta har medfört ytterligare ökad datakvalitet och mer tid till utvecklingsarbete.
Bibliometri
Biblioteket har under lång tid arbetat med analys av forskningspublicering utifrån olika analysbehov på KTH. Vi har deltagit i ett samarbetsprojekt mellan Vinnova och KTH som tittat på bibliometriska metoder och analyser och hur de kan användas som grund för strategiska beslutsunderlag kring KTH:s forskning. Genom att den bibliometriska databasen kompletterats med Scopusdata inför RAE (Research Assessment Exercise) så har analysmöjligheterna utökats.
Datadriven analys och uppföljning
Biblioteket ansvarar för att utveckla verktyg och system för datadriven analys och uppföljning av KTH:s forskning. Dessa används som en integrerad del av KTH:s kvalitetssystem och ger KTH:s ledning, prefekter och skolchefer en bild av hur forskargrupper presterar ur ett bibliometriskt perspektiv. Dessutom kan det hjälpa forskare att få överblick över den egna publiceringen och vilket genomslag den får.
Projektet är ett tvärfunktionellt samarbete inom GVS med agila arbetssätt i dialog med KTH:s forskare. Under året har ett kontrollverktyg för att granska kvalitén på publikationsposterna i DiVA lanserats, vilket i sin tur påverkar Årlig bibliometrisk uppföljning – ÅBU. Bibliotekets personal lanserade även kompletterande applikationer till ÅBU för att underlätta analys, samt börjat knyta ihop datakällor och dataflöden på KTH för att underlätta kommande analyser, till exempel att lättare kunna gräva i KTH:s sampublicering samt gruppera resultat utifrån enheter och personer.
Behovet av stöd i forskningsprocessen
Under året genomfördes ett projekt för att utveckla samarbetet för stöd i forskningsprocessen mellan RSO (Research Support Office) och KTH Biblioteket. Tanken är att underlätta för KTH:s forskare att ta del av det stöd som erbjuds i de olika delarna av forskningsprocessen, och som forskare på KTH ska man inte behöva veta vilken avdelning på GVS som erbjuder vilket stöd utan det ska utgå från forskarens behov av stöd. Under projektet genomfördes kvalitativa intervjuer med forskare och andra på KTH för att fånga in behov för att ta fram idéer utifrån de behov som uttryckts. Under 2022 tas projektet vidare i samarbete med skolorna för att utveckla KTH:s stöd till forskarna.
Systematiska litteratursökningar
Forskare på KTH som behöver hjälp med kvalificerade litteratursökningar och forskningsöversikter kan beställa systematiska sökningar av biblioteket. Under året utvecklades tjänsten. Sammanlagt inkom 10 beställningar under 2021 (varav 8 levererades).
Litteratur och databaser
Under året har biblioteket utvecklat arbetet med förvaltning av och åtkomst till bibliotekets samlingar av både tryckt och elektronisk vetenskaplig information. Dessa förvärvas i första hand i elektroniskt format då det ökar tillgängligheten genom att vara platsoberoende och kan ge snabb och samtidig åtkomst till materialet. Insatserna har ett användarcentrerat förhållningssätt och med ökade insatser av analys och kommunikation.
Gemensamt fokus på forskningsdata
All data som framställs inom forskning är forskningsdata. Forskningsdatagruppen har som uppgift att ge stöd kring hantering av forskningsdata vilket spänner över hela processen från planering, insamling, lagring och tillgängliggörande.
Ökad kvalitet på forskningen
Arbetet med forskningsdata är också en viktig del av forskningens kvalitet, där transparens och reproducerbarhet är viktiga principer. Förutom att publicera resultat i form av vetenskapliga artiklar, böcker eller konferensbidrag, bör KTH tillgängliggöra den data som ligger till grund för dessa resultat. Genom att dokumentera forskningsprocessen ökar transparensen och möjlighet till reproducerbar forskning. Detta är kanske en av de viktigaste anledningarna till att allt fler ställer krav på att forskningsdata ska tillgängliggöras enligt FAIR-principerna, så att data är sökbar och kan återanvändas.
Under 2021 har Forskningsdatagruppen haft en aktiv dialog med KTH:s forskare om hur de ser på forskningsdata och hur data kan hanteras på ett bra sätt för att generera kunskap och nytta. Gruppen har sett hur forskningsprocessen skiljer sig åt mellan olika forskningsfält och ämnesdiscipliner, där tvärdisciplinär forskning möter speciella utmaningar. Utvecklingen sker också snabbt inom datadrivna forskningsfält.
Tvärfunktionellt stöd
För att ge bra stöd kring datahantering inom forskning ser gruppen att det krävs både ämnesspecifika och tekniska kunskaper men också förståelse för etiska och juridiska ramar i arbetet. Arbetet sker därför tvärfunktionellt. Forskningsdatagruppen består av deltagare från biblioteket, Forskarstöd, IT och Parallelldatorcentrum som samarbetar i dialog med forskare på KTH:s skolor. Ett viktigt arbete är också nationell och internationell samverkan.
Några aktiviteter under 2021
- Forskningsdatagruppen tog fram webbinformation med rekommendationer vid arbete med känsliga data.
- Ökat antal publicerade dataset i kanaler där KTH Biblioteket stödjer forskare genom att kvalitetskontrollera data vid publicering så att FAIR-principerna uppfylls.
- Biblioteket tog tillsammans med Forskarstöd fram en webbaserad utbildning kring öppen vetenskap och hantering av forskningsdata som finns tillgänglig för alla KTH:s anställda.
- Biblioteket har också arrangerat en mängd digitala seminarier och workshoppar som stöd till forskare och doktorander kring forskningsdata.
Biblioteket i siffror
Ekonomi
KTH Bibliotekets kostnader uppgick till 118 mnkr, vilket kan jämföras med 113 mnkr 2020. Intäkterna hamnade på över 6 mnkr och var därmed något högre än 2020. Den största delen av bibliotekets kostnader utgjordes av media och publicering – totalt drygt 52 mnkr. Utfallet påverkades bland annat av att kostnader för öppet tillgänglig vetenskaplig publicering ökar, men resultatet är att KTH:s forskning blir allt lättare att ta del av.
Planer för 2022
Samarbete, delaktighet och samskapande med fokus på KTH:s skolor
Under 2022 ser vi ett behov av att öka KTH Bibliotekets kunskap och samarbete med KTH:s skolor för att ytterligare bidra till KTH:s utveckling och få bibliotekets utvecklingsinsatser förankrade i dialog med verksamheten. Vi vill också utveckla vårt arbetssätt, där vi arbetar mer systematiskt med användarcentrerade och utmaningsdrivna metoder för att samskapa utvecklingsarbetet tillsammans.
Samarbete för ett bättre gemensamt forskarstöd
Under 2022 kommer det tvärfunktionella arbetet för att utveckla KTH:s forskarstöd att fortsätta genom en rad aktiviteter:
- Samarbete inom det gemensamma verksamhetsstödet och skolorna för ett gemensamt forskarstöd
- Samverkan inom ramen för IT-delportföljen för forskning kring IT-utvecklingsbehov, såsom tjänster för delning och lagring av forskningsdata och tjänster inom datadriven analys och uppföljning av KTH:s forskning
- Utveckling av det strategiska stödarbetet kring publiceringsfrågor för stärkt synlighet och genomslag.
Öppen vetenskap
Under 2022 kommer biblioteket att bidra till ett strategiskt arbete kring frågor om öppen vetenskap och till implementeringen av SUHF:s (Sveriges universitets- och högskoleförbund) nationella färdplan för öppen vetenskap.
Framtidens undervisning på biblioteket
Under 2022 kommer biblioteket att utveckla sin undervisningsverksamhet med ökat fokus på digitala färdigheter och undervisning för doktorander. Arbetet ska leda till en förändring av innehåll och utförande av undervisningen, och vissa delar avvecklas för att skapa utrymme för nyutveckling.
Framtidens support med ny supportmiljö
Ett utvecklingsarbete genomförs för bibliotekets supportverksamhet där utgångspunkten är mer självservice och bättre samarbete internt men också med andra aktörer på KTH. Förhoppningen är att lösgöra mer resurser till fördjupat stöd för KTH:s utbildning och forskning. Inom arbetet ryms bland annat ombyggnation av supportmiljön och bemötandearbete.
Säkra arbetet kring breddat deltagande
Under 2022 kommer biblioteket att medverka i ett tvärfunktionellt arbete kring stärkt stöd till breddat deltagande. Arbetet kommer att koordinera befintligt stöd och utveckla det som saknas utifrån de behov som finns.
Utvecklingen av den flexibla arbetsplatsen
Under 2022 ser vi ett behov av att utveckla en arbetsplats som drar nytta av erfarenheterna från pandemin och som stärker det som den fysiska arbetsplatsen är bäst på. I arbetet ingår också att se över hur vi med digitala samarbetsverktyg kan stödja arbetet.