Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

”Han satte upp ett sexpack öl på bordet, sen pratade vi kemi”

Man med glasögon.
Professor Mårten Ahlquist. Foto: Jon Lindhe, KTH
Publicerad 2022-10-11

Barry Sharpless är, tillsammans med Morten Meldal och Carolyn Bertozzi, årets Nobelpristagare i kemi. Mårten Ahlquist, professor och chef för avdelningen Teoretisk kemi och biologi, minns sin doktorandtid i Sharpless labb.

– Jag var i Sharpless grupp i sex månader under min doktorandutbildning. Jag kom i kontakt med honom genom min handledare, Per-Ola Norrby, som tidigare hade varit postdoc med Sharpless. Jag doktorerade på DTU i Danmark och där ingår det i doktorandutbildningen att man tillbringar några månader i en annan forskargrupp i ett annat land, säger Mårten Ahlquist.

Vad bestod ert samarbete i?

– Jag gjorde beräkningar på två system. Det ena var ett som Sharpless, hans kollega Valery Fokin, och gästprofessor Sukbok Chang jobbade på tillsammans. De såg att en speciell kategori av den mest kända klickreaktionen inte ledde till samma produkt utan sönderföll till en annan produkt, också den med högt värde. Mitt ansvar var att hitta reaktionsmekanismen med kvantkemiska simuleringsmodeller.

Det andra systemet Mårten Ahlquist jobbade på var den vanliga klickreaktionen. I experiment hade de visat att det behövdes två kopparjoner för att den skulle ske. En kollega till Ahlquist på Stockholms universitet, Fahmi Himo, hade innan dess visat hur en kopparjon kunde skynda på reaktionen.

– När jag hörde om detta från en student i Sharpless grupp började jag fundera på vad den andra kopparjonen behövdes för. När jag stod och väntade på bussen hem från institutet kom idén, så direkt när jag kom hem fällde jag upp min dator och körde igång nya beräkningar. Inom några dagar hade jag fått resultat som jag tog med till Sharpless och Fokin som båda blev väldigt entusiastiska.

Vad har du för minnen av Sharpless, var det något särskilt som gjorde intryck på dig?

– Barry är väldigt speciell och jag har massor av minnen från det halvåret. Första gången jag mötte honom kom han in till labbet vid 18-tiden och sa att han inte hade mycket tid men att han ville prata kemi. Sen tog han fram två bollar av koppar som jag fick som någon slags gåva, varpå han satte upp ett sexpack öl och en flaska whiskey på bordet. Sen pratade vi kemi till 21-tiden. Jag har mött många som brinner för forskning, men aldrig någon som gör det så mycket som han, säger Mårten Ahlquist.

Vad tänker du om att han nu får Nobelpriset? Det är ju andra gången också.

– Det är väldigt välförtjänt. Det han har gjort har fått ett enormt genomslag. Jag såg honom första gången när han höll en Nobelföreläsning i Lund. Alla förväntade sig att han skulle prata om det han fick priset för, men istället hade han börjat tänka på helt nya saker. Ska jag vara ärlig så förstod jag inte mycket av det han sa då, men nu förstår jag att det var hela grundidén till klickkemi som han visade upp.

Text: Sabina Fabrizi