Human Protein Atlas-projektet fyller jämt
Human Protein Atlas (HPA) firar tjugo år. CBH-professorn Mathias Uhlén berättar om en spännande resa; skapandet av en stor öppen databas som hjälper forskare till bättre förståelse för den mänskliga biologin men också att utveckla precisionsläkemedel. Varje månad används HPA av 300 000 forskare vilket bland annat genererar 30 vetenskapliga citeringar – per dag.
HPA-projektet påbörjades efter det att kartläggningen av det mänskliga genomet var klart och publicerat, stämmer det?
– Exakt. Projektet drog igång i samband med Bill Clintons offentliggörande av publiceringen i Vita huset 2000. Vi började med det första pilotprojektet samma år och allt sedan dess har vi jobbat med att översätta vad som sades vid presskonferensen till ord och handling. Det mänskliga genomet är intressant eftersom det är en ritning över människan. Ritningen berättar dock inte vad som händer inuti cellerna. För att förstå den mänskliga biologin och olika sjukdomar måste du ta forskningen till nästa nivå, vilket är proteinerna. Proteinerna är byggstenarna i allt liv på jorden. Förstår vi proteiner börjar vi även förstå biologi, hälsa och sjukdomar, säger Mathias Uhlén.
Hur gick ni tillväga?
– För att lyckas behöver man ett verktyg, i vårt fall är detta verktyg antikroppar. Vi har antikroppar som känner igen vartenda protein i den mänskliga kroppen. Detta är en KTH-resurs, och med den har vi börjat analysera vad som är byggstenar. I vilka vävnader finns de? Var i vävnaderna finns de, och i vilka celler? Är de involverade i någon sjukdom? Det är kroppens motsvarighet till det periodiska systemet, men istället för grundämnen så har vi 20 000 gener och proteiner.