Till innehåll på sidan

KTH Cloud – exjobb från idé till verklighet

Studenterna Emil Karlsson och Pierre Le Fevre
Studenterna Emil Karlsson och Pierre Le Fèvre byggde KTH Cloud som examensarbete. Foto: Åsa Karsberg, KTH
Publicerad 2024-01-31

Två studenter på Datateknikprogrammet i Flemingsberg byggde en egen molntjänst som examensarbete. Sedan dess har Pierre Le Fèvre och Emil Karlsson byggt vidare på konceptet och kan nu erbjuda både studenter och forskare i Flemingsberg att drifta sina mjukvaruprojekt på molnet.

Molntjänsten KTH Cloud började som en diskussion mellan lärarna Jonas Willén och Reine Bergström och datastudenterna Pierre Le Fèvre och Emil Karlsson kring idén om ett "mjukvarumakerspace". Det blev ett examensarbete för Emil och Pierre under handledning av Harsha Krishna, doktorand på avdelningen för hälsoinformatik och logistik.

Hur har ni arbetat med projektet?

Om Emil och Pierre

Utbildning: Datateknik i Flemingsberg, sedan masterprogrammet Software Engineering of Distributed Systems. De gör just nu sitt exjobb på ett företag i Solna och tar sin examen i vår.

Handledare och bollplank: Harsha Krishna, doktorand på avdelningen för hälsoinformatik och logistik. Jonas Willén och Reine Bergström har varit med från dag ett och idén med ett eget moln kommer från dem. 

– Det har länge funnits behov av en egen molntjänst för studenterna på campus Flemingsberg. Målet har varit att skapa en tjänst som är användbar för både studenter och forskare, men också att lära ut hur allt byggts upp och främja intresset för moln hos andra studenter, berättar Pierre och Emil.

”Pierre och Emile är oerhört begåvade och de byggde hela systemet mycket snabbt. Jonas, Reine och jag utvecklar våra idéer för att utforska hur molnet kan användas inom hälso- och sjukvårdsforskning.

Jag arbetar med att främja ungdomars mentala välbefinnande i Stockholm tillsammans med Sebastiaan Meijer. Som en del av den forskningen samlar vi in data från olika källor, som SCB, Folkhälsomyndigheten och kommuner. Det är mycket varierande data och vi bygger en nätverksdatabas över alla data och visualiseringar. De används för närvarande i molnet för demonstration.”


Harsha Krishna, handledare

– Tidigare har studenterna använt sig av gratisalternativ från Amazon, Google eller Microsoft, men de kan vara komplicerade för nybörjare och om man gör fel kan det kosta pengar. Utöver det så finns det ett ökat behov av grafikkort (GPU) för maskininlärning och det kostar alltid pengar på de kommersiella lösningar som finns tillgängliga.

– Vi har strävat efter att vara så transparanta det går, vi har till exempel använt öppen källkod så att alla som är intresserade kan gå in i detalj på hur saker fungerar. Vi har också en öppen community på Discord, där vem som helst kan fråga om hjälp eller diskutera tillsammans.

Förutom att gratistjänsterna har begränsningar, vad finns det för vinster med en egen molntjänst?

– Att köra kod på de stora publika molnen, så kallade Hyperscalers, är ohållbart när det kommer till utbildning, både när det gäller pris och support. Alla studenter har egna konton som man inte kan övervaka på en publik molntjänst. Det finns också en stor risk att studenterna spenderar för mycket på resurser. De flesta molntjänster använder sig av ”pay as you go” och då kan det bli dyrt om man gör misstag.

– Det är dessutom svårt att hitta gratis serverkraft för den typen av hobbyprojekt som studenter lär sig mycket av. Med hjälp av ett eget moln kan lärarna ha bättre koll på hur det går för studenterna och kan hjälpa till på ett effektivare sätt. Molnet kommer också med en väldigt liten inträdesbarriär, vilket ger mer frihet till studenter att faktiskt lära sig drifta sina projekt och till och med bygga upp en portfolio.

Finns det fördelar med en egen molntjänst även för forskare?

– Absolut. De slipper jaga licenser och andra löpande molnkostnader och kan utnyttja topphårdvara utan att behöva ägna tid åt allt det administrativa.

Det här blev en forskningsartikel som presenterades på en konferens i Paris, berätta mer!

– Målet med vårt makerspace i Flemingsberg, Spaces, är att utforska hur ett makerspace kan användas för mer än elektronik. Med molnet tycker vi att vi har hittat ett koncept som funkar och vi vill sprida det till andra universitet och diskutera med industrin.

Vad är nästa steg för er två?

– Efter att ha läst Datateknik i Flemingsberg blev det masterprogrammet Software Engineering of Distributed Systems. Just nu gör vi båda exjobb på ett företag i Solna som gör innovativa lösningar för livebroadcasting.

– Vi kommer att fortsätta med utveckling och förvaltning av molnet några månader till innan Harsha Krishna, som är doktorand på avdelningen för hälsoinformatik och logistik, tar över helt.

Text och foto: Åsa Karsberg

​​​​​​​Länk till KTH Cloud ​​​​​​​​​​​​​​

Vad är en molntjänst?

En molntjänst innebär att man använder datorresurser, lagring, databaser, nätverk och andra IT-resurser över internet, istället för att ha dem lokalt på en dator. Man kör helt enkelt mjukvara på någon annans dator, som ligger i en serverhall någonstans.

Innehållsansvarig:webmaster@cbh.kth.se
Tillhör: Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH)
Senast ändrad: 2024-01-31