Till innehåll på sidan

Xuying Wang, Yt- och korrosionsvetenskap

Xuying Wang.
Publicerad 2021-12-08

Xuying Wangs avhandling handlar om att förstå om olika metalliska föremål, metaller och legeringar kan frisätta nickel och kobolt i kontakt med olika kroppsvätskor. En metod har utvecklats för att bestämma mängder av frisatt nickel och kobolt från massiva ytor och pulver av olika metalliska legeringar och rena metaller på ett jämförbart sätt och för olika exponeringsvägar (hudkontakt, inandning, förtäring).

– Mänsklig exponering för metallinnehållande produkter och partiklar med olika exponeringsvägar inklusive hudkontakt, förtäring eller inandning, förekommer oundvikligen i det vardagliga livet och i yrkesverksamhet, säger Xuying Wang.

– Kunskapen om hur mycket metall som frigörs från sådana ytor in i biologiska flöden är av stor betydelse eftersom det kan framkalla skadliga hälsoproblem. Sådana aspekter behöver övervägas vid riskbedömning och hantering. Fokus för min studie är att bedöma korrelationen mellan kemin hos den biologiska miljön, egenskaperna hos metallens eller legeringens yta och korrosionsbeständigheten hos dammet samt frigörandet av olika slags metaller (biotillgängligheten) i lösning.

Vilka tillämpningar skulle detta kunna leda till?

– Faroklassificering av legeringar baseras i dag generellt på deras nominella bulkelementinnehåll och ofta extrapolerat utifrån hur beståndsdelarna i ren metall uppför sig. Detta angreppssätt återspeglar sällan i vilken utsträckning metall frigörs i en given miljö.

– Betydelsen av att undersöka ytans oxidsammansättning och korrosionsegenskaper för att förklara data för biotillgänglighet och gruppera material i metall, utan behovet av djurförsök, understryks i denna studie för en förbättrad och förfinad riskbedömning av legeringar. Dessutom bidrar denna studie till en förbättrad förståelse för de grundläggande mekanismerna bakom processen för frisättning av metaller i de olika syntetiska biologiska lösningarna.

Vilken påverkan kan detta ha på samhället?

– Den europeiska gröna given, EU:s nya tillväxtstrategi, har satt upp mål för att skydda människors hälsa och miljön som en del av sitt ambitiösa angreppssätt för noll föroreningar och rör sig mot en giftfri miljö år 2050. De senaste åren har flera regleringar, såsom REACH och CLP, varit framgångsrika när det gäller att skydda arbetar- och konsumenthälsa såväl som miljön genom att tillhandahålla en rättslig ram för företag att verka inom för att minska riskerna från vissa farliga kemikalier, säger Xuying Wang och fortsätter:

– Under dessa regleringar är användandet av djurförsök oftast begränsat och kan endast användas som en sista utväg, Alternativ in vitro-metodik uppmuntras när den kemiska industrin ska bevisa säkerheten hos en specifik substans.

– Undersökningarna i denna doktorsavhandling använder sig av in vitro-metodik (bioelutionstestning) för att generera ny data för att understödja gruppering och analogisering av material med metallinnehåll som är relevant för olika exponeringsvägar vid riskbedömning och –hantering. Vår forskning är direkt kopplad till minst två av FN:s globala hållbarhetsmål – SDG 3: God hälsa och välbefinnande; och SDG 12: Hållbar konsumtion och produktion.

Hur blev du intresserad av det här ämnet?

– Triggad av intresset inom det biologiska fältet och med en bakgrund inom material- och korrosionsvetenskap, undrade jag ständigt hur korrosionsstudierna kunde relateras till människans hälsa. När jag såg detta ämne för fyra år sedan, dök möjligheten upp. Jag tror bestämt att det här projektet skulle kunna tillämpas för att bistå i faro- och riskbedömning av metaller och legeringar, öka arbetsmiljösäkerheten, utveckla säkrare material och produkter och mildra korrosionsfel.

Text: Sabina Fabrizi

Läs mer: "Bioaccessibility, corrosion and surface properties of metals, alloys and metallic powder in biological fluids of relevance for occupational and consumer health hazard assessment", diva2:1611091

Innehållsansvarig:webmaster@cbh.kth.se
Tillhör: Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH)
Senast ändrad: 2021-12-08