Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Johan designar nästa generations mobila nätverk

ALUMNINTERVJU

Publicerad 2022-11-22

Den tidigare studentens mest värdefulla lärdom från KTH, hans största rädsla som student, och viktigast av allt; hur det är att vara antenningenjör.

Johan Lundgren studerade civilingenjör i Elektroteknik med en master i Elektromagnetism fusion och rymdteknik. Han tog examen 2020 och arbetar nu på Cellmax, en svensk utvecklare och tillverkare av antenner som används för basstationer i mobilnät. 

Johans berättelse är ett utmärkt exempel på vad en examen från KTH kan ge dig och vart den kan ta dig. 

Hur han fick sitt första jobb 

Ett år innan examen fick Johan sommarpraktik hos Cellmax. Han hade hört att de haft en praktikant tidigare, så han kontaktade dem direkt. 

– Även om de inte hade något specifikt projekt för just då, så tog de emot mig med öppna armar, säger Johan. 

Under sin sista termin gjorde Johan sitt examensarbete hos Saab. När det var dags för examen erbjöd de honom en tjänst som han tog.

– Jag jobbade med att analysera hur antenner påverkar varandra och andra system. Till exempel testade jag hur antenner samverkar när de placeras på ett flygplan. 

En dag ringde Cellmax och frågade om Johan ville jobba hos dem igen. 

– Jag vägde för- och nackdelar. Jag visste att utvecklingsteamet var mycket mer erfarna än jag var, så jag var lite rädd för att vara den unga och oerfarna. Men i slutändan erbjöd Cellmax mer ansvar och en möjlighet att utforska mina idéer. 

Från idé till produkt 

En av Johans idéer innebar att utveckla bättre antenner för mobila nätverk. Cellmax kunder och säljavdelning visade att det fanns en stor efterfrågan av mindre antenner, ökad bandbredd och högre funktionalitet.  

– Våra konkurrenter har utvecklat effektivare produkter. Det var dags för oss att utvecklas också. Men självklart utan att tumma på prestanda och kvalitet. 

På ett år gick projektet igenom en pilotstudie och utvecklingsprocessen, och de började producera prototyper. 

– Nu fortsätter arbetet med att utvärdera och förbättra de fysiska produkterna. Jag ser fram emot att se min idé bli en marknadsfärdig produkt. 

Hur en vanlig dag ser ut 

En vanlig dag kör han vanligtvis simuleringar och analyserar resultatet av det senaste testet. Han samlar information och skapar lösningar och förbättringar för kommande tester. 

– Det kan innebära förändringar i en CAD-modell eller fysiska förändringar på prototypen. Man kan säga att det är som attraktionen "gröna grodorna" på Gröna Lund. När vi har en lösning på en utmaning – dyker en ny upp. Men det är roligt och lärorikt. 

Johans närmaste medarbetare är hans medutvecklare och mekanikingenjörer. 

– Mekanikingenjörerna har oftast ett annat perspektiv och är specificerade i det mekaniska sättet att göra saker på. Jag antar att man kan jämföra det med en arkitekt och en snickare. Ibland har jag idéer som inte är fysiskt möjliga att utföra. Men det är bra att bli utmanad utanför gränserna för min expertis. 

Vad han lärde sig på KTH 

När Johan minns sin tid på KTH är det med glädje. Hans mest betydelsefulla lärdom är den intuitiva förståelsen av hur elektromagnetiska fält fungerar. Teorin är något som han använder varje dag i sitt praktiska arbete. 

– Vi fick prova mycket och lära oss hur olika upplägg påverkade resultaten. 

Han minns en kurs specifikt; Tillämpad antennteknik med Oscar Quevedo-Teruel. 

– Jag lärde mig hur mycket man kan säga genom att bara titta på utformningen av en antenn. Som vilken frekvens den strålar på och hur den strålar. 

Vad han skulle göra annorlunda 

Om han kunde göra allt igen, och skulle han då göra annorlunda är svaret enkelt: 

– Att inte oroa mig så mycket. Under mina första fyra år av studier oroade jag mig för att jag inte skulle klara min utbildning. Det var onödigt. 

Men Johan är nöjd med de kunskaper och färdigheter han fick på KTH.  

– Det finns inte en enda sak jag ångrar att jag lärde mig. Om det är något jag skulle göra, är det att lägga till kurser i min kursplan. Men då hade min master blivit tre år och inte två. 

Vad han tänker om framtiden 

När han ser framåt är Johan övertygad om att han har hittat sitt yrkeslivs kall. Det finns ett växande behov av trådlös kommunikation vilket innebär ökade investeringar i forskning och utveckling. 

– Marknaden kommer att utvecklas med högre frekvenser och ökad kapacitet på mobilnäten. Det kommer att kräva både forskning och produktutveckling. 

Han hoppas få fortsätta arbeta mitt i denna spännande utveckling. 

– Jag vill gärna fortsätta lösa problem, förnya och agera mellan utveckling och forskning. Det är där jag trivs. 

Text: Charlotta Alnersson

Relaterade nyheter

Samuel Lavebrink och Madeleine Lindström

Så stoppar du cyberattacker med honungsfällor

I det ständigt föränderliga landskapet av cyberkrigföring krävs innovativa strategier för att försvara sig mot människokontrollerade cyberattacker. En nyligen genomförd studie av studenter vid KTH för...

Läs artikeln
Emil Lantz tar examen som KTH:s första cybersäkerhetsingenjör

Emil är KTH:s första cybersäkerhetsingenjör

Efter sin masteruppsats om beteendemässig biometri tar nu Emil Lantz examen som KTH:s första cybersäkerhetsingenjör. – Det känns väldigt bra att gå i mål, säger han.

Läs artikeln
Leif Handberg är initiativtagare till KTH:s nya praktikkurs för ingenjörsstudenter.
Leif Handberg är initiativtagare till KTH:s nya praktikkurs för ingenjörsstudenter.

Ny praktikkurs ger studenter värdefull erfarenhet

Kursen har potential att påverka inte bara studenternas framtid utan även KTH:s anseende som en ledande utbildningsinstitution inom ingenjörsområdet.

Läs artikeln