Bättre livskvalitet med jobbhubb
En arbetsplats runt knuten för förortsbor som annars pendlar en timme till jobbet varje morgon. Tullinge jobbhubb är ett forskningsprojekt som ska dokumentera vad som händer när vi minskar resandet.
Bakom biblioteket i Tullinge centrum gömmer sig ett KTH-labb förklätt till kontorslokal, dessutom en smakfullt inredd sådan. I kontorslandskapet finns allt man kan önska av en arbetsplats: arbetsstationer med höj- och sänkbara bord, kök, kaffemaskin, bildskärmar, mötesrum… Men det är ingen arbetsplats i vanlig mening. Medarbetarna i Tullinges jobbhubb är alla med i ett forskningsprojekt, ett så kallat Living Lab, alltså ett experiment ute i människors vardag. Deltagarna kommer från olika arbetsgivare, men gemensamt är att de vanligtvis har långt till sin ordinarie arbetsplats, ofta med en restid på 60-70 minuter – i en riktning. Men med jobbhubben kan de 62 deltagarna boka in en alternativ arbetsplats nära hemmet ett par dagar i veckan.
Jobbhubben i Tullinge ingår i forskningsprogrammet Mistra Sams som handlar om framtidens resande – eller som i det här fallet: icke-resande.
– Vi vill se vad som händer när man minimerar resandet, säger Martin Sjöman, som är designer och doktorand på KTH. Vardagsresande är kostsamt, både för samhället, miljön och hushållsekonomin. Och så påverkar det hur våra vardagsliv fungerar.
Studiens deltagare använder jobbhubben kostnadsfritt, men i gengäld svarar de regelbundet på frågor och skriver resedagbok och bidrar på så sätt till forskningen. Och hittills handlar den stora vinsten för deltagarna om att det blir lättare få ihop livspusslet de dagar de sitter på jobbhubben, berättar Martin Sjöman.
– Människor är ganska pressade, det märks i de intervjuer vi gjort. Att kunna närvara vid ett utvecklingssamtal på dotterns skola och att enkelt kunna ta sig dit med en av hubbens elcyklar, att kunna springa en halvtimme före jobbet, fira ett barns födelsedag på morgonen eller hinna med saker efter jobbet som man normalt sparar till helgen är sådant som ger mer livskvalitet.
Hubben har tre elcyklar som ska bli en cykelpooltjänst, och planer finns för en samåkningstjänst. Både skrivbord och andra tjänster bokas i en app som även fungerar som reseplanerare för kollektivtrafiken.
Martin Sjöman tror att arbetshubbar i förorten kan vara ett attraktivt alternativ redan i en nära framtid. Företag kan dra ned på antalet arbetsplatser i city och i stället ha några platser i en förort, det skulle ge besparingar. I förorter där det bor många långpendlare kan lokala arbetshubbar vara ett sätt att få liv i kommuner som idag är närmast sovstäder.
Men det finns fortfarande hinder. Martin Sjöman berättar att det har varit lite motigt att få med sig arbetsgivare. Många är fortfarande fast i policys eller processer som kräver närvaro på plats.
– Det finns en oro för att frånvaron ska störa projektsamarbete, och vissa hänvisar även till sekretess- och säkerhetsaspekter. Vi planerar en workshop med arbetsgivare för att tillsammans söka lösningar på hur man kan låta anställda jobba mer på distans med bibehållen kvalitet på arbetet.
Samtidigt poppar det idag upp allt fler så kallade ”co-working spaces” i city, där man inte bara erbjuds en arbetsplats, utan också en plats att umgås på, där man förväntas vidga sitt affärsnätverk. Och våra vanliga kontor byggs om för att vara flexibla och aktivitetsbaserade.
– Frågan är hur snabbrörliga och flexibla vi egentligen vill och kan vara? Alla trivs inte i sådana organisationer. På jobbhubb sitter du inte för att nätverka, och du sitter inte med dina närmaste kollegor. Våra deltagare uppskattar i stället möjligheten till lugn och koncentration. Det blir väldigt lugnt och tyst.
Text: Anna Gullers