Till innehåll på sidan

Lär känna våra centrumbildningar

Illustration-centers
Publicerad 2021-01-11

Vad gör att forskning inom vissa områden leder till en centrumbildning och hur arbetar man där? Idag startar en artikelserie där du får koll på ITM-skolans många centrumbildningar. Men först ut lite grundläggande centrumkunskap.

Centrumbildningar har ofta fokus på nya forskningsområden. Men långt ifrån alla forskningsprojekt inom nya områden ger upphov till centrumbildningar. Någon som vet vad som krävs för det är Sanna Pehrson från KTH:s Research Support Office (RSO).

Centrumbildningar har långsiktiga samarbeten med externa partners. De kan existera mycket längre än vanliga projekt och har en annan öppenhet. Vid uppstart behöver centrumbildningar inte specificera exakt vad som ska göras under den tid de existerar och det ger frihet att vidareutvecklas tillsammans med partners.

Sanna Pehrson
Sanna Pehrson, Gruppchef Strategiska initiativ, Research Support Office.

”Centrumbildningar för forskning” finns i flera varianter: Kompetenscentrum, Forskningscentrum, Resurscentrum, Nätverkscentrum och Programcentrum. Inom enskilda skolor finns också centrumliknande initiativ.

De flesta centrumbildningar bedriver egen forskning. Men Sanna Pehrson berättar att vissa har mer koordinerande funktioner, som att förvalta forskningsinfrastrukturer, bygga projektportföljer eller på uppdrag hitta lämpliga projektpartners åt andra.

– Vi delar in dem så här för att klargöra att det finns olika typer av centrumbildningar och att de har olika funktioner och finansiering.

Utgår från forskningsintressen

Inte vem som helst kan starta en centrumbildning. Att som forskare försöka initiera sin forskning inom ramen för ett centrum kan ta många år.

– Det krävs en eller flera parter som är villiga att gå in med pengar eller forskningstid och ser det som ett längre åtagande. Dessutom behövs en beskrivning av vad centrumbildningen ska ägna sig åt, en relevant frågeställning och en verksamhetsplan. Det är betydligt lättare att få det via en extern utlysning.

I stort sett alla centrumbildningar initieras utifrån och de grundas ofta i ett specifikt behov hos en extern part – ett vetenskapligt, industriellt eller samhälleligt behov.

– Det kan vara en industri som efterfrågar en viss kompetens eller en myndighet som vill satsa på att utveckla ett visst forskningsområde. KTH har centrum initierade av industriföretag, Vinnova, region Stockholm, försvarsmakten och Karolinska Institutet för att ge några exempel.

Innan en centrumbildning kan bli verklighet behövs dessutom ett rektorsbeslut. I ett sådant specificeras styrgrupp, föreståndare och hur länge centrumet har mandat att verka, liksom regler för samverkan mellan parterna. Under centrumets aktiva år är det till största del Vice rektor för forskning som fattar besluten, medan RSO:s jurister tar fram de avtal som reglerar centrumets verksamhet.

Samverkan är ledord

Centrumbildningarnas långsiktiga samarbeten tar sig många olika uttryck. De har ofta en styrelse med representanter från industri och samhälle, något som främjar koordinering och kunskapsutbyten. Resultat från olika projekt gör det möjligt att bygga upp kunskapsbanker som alla parter kan ha nytta av. Utbildningar kan utformas i samarbete med industrin.

– Centrumbildningarna får relevanta frågeställningar från industrin. Sampublicering är en annan fördel och det gynnar ranking, säger Sanna Pehrson.

Skolorna på KTH kan dock bara indirekt ta åt sig äran för sina centrumbildningar. En centrumbildning måste höra till en skola och det blir automatiskt den skola där föreståndaren är anställd. De här organisationsformerna har inte heller egna anställda. Forskarna är anställda på sina avdelningar och delar sin tid mellan centrum och andra aktiviteter.

Text & illustration: Alexandra von Kern, centrumkommunikatör, ITM

Centrumfakta

Olika centrumbildningar för forskning

1. Kompetenscentrum (tidigare kallade Excellenscentrum) utlyses av bland annat forskningsfinansiären Vinnova, som finansierar centrumbildningen tillsammans med parterna. ITM har två (av totalt fyra) KTH-ledda Vinnova-centrum: Hero-m 2i och TECoSA.

2. Forskningscentrum finansieras av KTH och externa partners (som inte är renodlade forskningsfinansiärer) och har fokus på forskning inom nya väl avgränsade forskningsområden.

3. Resurscentrum driver större forskningsinfrastrukturer och administrerar bland annat tillgång och behörighet för användare inom och utanför KTH. På ITM finns CeXS.

4. Nätverkscentrum etableras av rektor och samlar forskare inom ett område. De initierar projekt, men bedriver inte egen forskning. Projekten finansieras av externa partners och drivs inom olika institutioner. Nätverkscentrum består ofta av enbart KTH-forskare. Två exempel är KTH Rymdcentrum och KTH Vattencentrum. På ITM finns ICES.

5. Programcentrum hanterar utlysningar som KTH får i uppdrag att göra från en extern finansiär, exempelvis en myndighet. KTH gör bedömningar och ger rekommendationer kring olika projektförslag.

Övrigt

  • KTH har idag drygt 50 etablerade centrumbildningar.
  • Alla centrumbildningar för forskning har ett universitet som huvudman. KTH kan vara huvudman eller ingå som partner i en centrumbildning som ett annat universitet är huvudman för.


Centrumbildnigar inom ITM-skolan

Innehållsansvarig:infomaster@itm.kth.se
Tillhör: Skolan för industriell teknik och management (ITM)
Senast ändrad: 2021-01-11