Till innehåll på sidan

Motstånd mot buller hindrar nya typer av drönare

En persondrönare över en stad i skymning.
Det må låta spännande med persondrönare över våra städer men när det kommer till kritan är människor inte så villiga att förändra sin närmiljö. Foto: Joby Aviation
Publicerad 2023-05-31

Flygande bilar över Globen och drönare för godstransporter som startar och landar från Stockholms hustak. Är det ett realistiskt framtidsscenario och hur kommer vi dit? Det som hotar utvecklingen kan vara något så simpelt som buller.

”Pilotlösa passagerarplan kan bli verklighet 2024.” ”Nya stadssilhuetter det kommande decenniet”. Det är inte svårt att hitta rubriker som målar upp framtida transportsystem med flygande bilar och vertiports; persondrönare som flyger från plats till plats – kanske mellan hustak – i stället för mellan flygplatser. Redan under OS i Paris nästa år utlovas taxidrönare till och från arenorna. För det är ett faktum: När drönare orkar lyfta långt mer än bara en kamera öppnas nya möjligheter för både gods- och persontransporter.

Porträtt Pernilla Ulfvengren
Pernilla Ulfvengren, universitetslektor

– Vi kanske har jättebra teknik men för implementering måste vi fundera på vilka oanade konsekvenser som kommer om man skalar upp det här, säger Pernilla Ulfvengren , forskare på Institutionen för Industriell ekonomi och organisation (INDEK) vid KTH, vars senaste projekt APIS studerar realisering av transportsystem med drönare. .

Det må låta spännande med persondrönare över våra städer men när det kommer till kritan är människor inte så villiga att förändra sin närmiljö.

– Om man slänger in drönare i Stockholm blir det troligen tvärstopp. Titta på motståndet mot vindkraftsparkerna – not in my backyard. Flygbuller och störning är troligtvis det enskilt största hotet mot innovation och implementering av framtida transportsystem med drönare i tätorter, säger Pernilla Ulfvengren.

Pernilla Ulfvengrens forskningsprojekt APIS  ska öka chanserna för ett nytt transportsystem ska kunna realiseras. Förutom att utveckla en plattform som kan simulera ljudutbredning av drönare, kartlägger projektet hur transportsystemet skulle behöva planeras, och implementeras. Resultaten kan ligga till grund för exempelvis stadsplanerare i kommun och för regioner.

– Vi fokuserar på Stockholmsområdet eftersom det finns ett förväntat motstånd här. På små orter är det lättare att se hur ny teknik snabbt kan skapa värde genom tex varor/paketutdelning, eller att lösa transportsträckor mer effektivt än med tåg. Eller som komplement till kollektivtrafik.

Men behöver Stockholm fler transportslag? Med ett invånarantal som snabbt ökar och en kollektivtrafik där kapacitetstaket i princip är nått tror Pernilla Ulfvengren att vi måste tänka nytt. 

– Vi måste göra vad vi kan för att skaffa nya resmönster. Kanske kan transporter med mindre kapacitet än de traditionella, som nya båtlinjer och drönare, skapa lite flexibilitet i systemet. Elskotrar visade sig fylla ett stort behov, men det växte fram på ett stökigt sätt. Idag finns det många aktörer som ser att drönare skulle vara effektiva i deras verksamhet men det riskerar bli ett liknande kaos om man inte har infrastrukturen på plats. Vi måste bygga ett system som klarar en uppskalning.

Utöver buller så är säkerhet ett område som begränsar aktörer idag. Internationella regelverk för luftrum, procedurer etc för drönare måste tas fram, menar Pernilla. Det gäller inte minst för autonoma farkoster i alla storlekar.

Sjukvården ser många fördelar av att så snart som möjligt använda drönare, till en början för transporter av prover eller organ mellan sjukhus och labb utan att begränsas av vägtrafiken. Ulfvengrens forskarteam kan hjälpa till att utvärdera scenarios genom att simulera rutter, och ljudutbredning. På så sätt kan man på förhand planera för att störa så lite som möjligt.

– När det gäller att rädda liv är det troligen lättare att få acceptans, ambulanshelikoptrar ställer alla upp på. Om det görs bra kanske kommersiella drönare kan komma efter och bli accepterat. Men blir det fel kan det skapa en aversion som gör nästa projekt omöjligt.

Hon drar paralleller till komplexa samhällsproblem som kärnavfall, vindkraftparker och vargstammen – det är lätt att vara positiv så länge du inte har problemet på din bakgård. Vad är vi villiga att offra för allmän nytta när det innebär att man som individ betalar ett högre pris än andra?

– Det är jättespännande med tekniken och sciencefictionbilderna, det är många teknikfantaster och politiker som går igång på det. Jag vill inte vara surtant, men när det kommer till buller måste man vara realistisk – det är en faktor att ta på allvar. Om vi tillämpar god ingenjörskonst så ökar vi chanserna att maximera nyttan av ny teknik och innovation.

Text: Anna Gullers