Nobelpristagare om Ukrainas framtid på KTH-konferens
Hur kan decentralisering stärka Ukrainas motståndskraft? Vilken roll spelar globala maktförskjutningar för utvecklingen av kriget? Och vilket ansvar vilar nu på Europa? Det var några av frågorna som stod i fokus när forskare från hela världen samlades till en internationell konferens om Ukraina på KTH.
Den 22–23 augusti stod KTH värd för en virtuell internationell Ukrainakonferens med 150 forskare från fyra kontinenter, däribland tre Nobelpristagare.
Flera sessioner beskrev ett hårt pressat civilsamhälle: hälften av den grundläggande undervisningen bedrivs på distans, över 6 000 energianläggningar har förstörts, över 10 miljoner människor är internflyktingar eller har lämnat landet, kunskapsflykten utomlands är betydande och innovationskraften minskar dramatiskt.
Den amerikanske Nobelpristagaren Roger Myerson betonade dock att Ukraina samlar styrka genom en omfattande och kreativ decentraliseringsprocess. Ökat lokalt beslutsfattande stimulerar entreprenörskap och minskar sårbarheten, även inom militären, som till stor del tack vare detta kunnat stå emot den numerärt och militärt överlägsna ryska armén.
En annan amerikansk Nobelpristagare, Daron Acemoglu, framhöll att kriget i Ukraina bör förstås i ljuset av tre sammanflätade utvecklingslinjer: Rysslands historiska tillbakagång som stormakt, Kinas växande inflytande och ett alltmer inåtvänt USA med minskat intresse för den internationella rättsordningen.
Liknande resonemang förde den tredje Nobelpristagaren från USA, Paul Krugman, som menade att det är avgörande för både Ukraina och världssamfundet att Europa tar sitt ansvar och övertar USA:s roll som den fria världens försvarare.
KTHs rektor Anders Söderholm gav en rad konkreta exempel på hur universitet bidrar till återuppbygganden av det krigssargade Ukraina med insatser inom både utbildning och forskning.
För frågor om konferensen vänligen kontakta Hans Lööf .