Till innehåll på sidan

Hallå där, Jean-Baptiste Thomas!

Hallå där - en ny serie för att lära känna KTH FOOD fakultet

Jean-Baptiste Thomas
Jean-Baptiste Thomas framför färsk sockertång som torkar efter skörden på västkusten
Publicerad 2023-05-04

Thomas forskning syftar till att bidra till en motståndskraftig, hållbar blå bioekonomi med låga koldioxidutsläpp.

Inom blå bioekonomi forskar Jean-Baptiste för närvarande om utvecklingen av mångsidig resursanvändning till sjöss, blå mat och blåa koldioxidprojekt, och han hjälper till med den socioekonomiska och miljömässiga optimeringen av försörjningskedjan för industriaktörer, särskilt ur ett kol-, energi- och näringsämnesperspektiv. Han undersöker också marin biomassas potential att bidra till livsmedelssäkerhet och cirkulära ekonomier, särskilt när det gäller fosfor.

Visste du?

Jean-Baptistes doktorandforskning handlade om den växande sjögrässektorn i Sverige och var en del av Seafarm-projektet. 

Sockertången (Saccharina latissima) som syns bakom Jean-Baptiste på bilden kommer från Seafarm-projektet och kan användas vid produktion av en rad olika saker, exempelvis: 

- Mat 

- Djurfoder 

- Kemikalier 

- Material 

- Energi 

Vilken tror du är den viktigaste utmaningen inom livsmedelssystemet idag?

Den globala livsmedelsförsörjningen är beroende av resurser som är ändliga och för närvarande ohållbart förvaltade, som fosfor; ett ämne som snabbt håller på att ta slut, och behovet av en cirkulär ekonomi för fosfor kanske är det mest akuta av alla resurser – ändå är väldigt få bekymrade över denna fosforutmaning. Detta är kritiskt. 

Enligt FN:s klimatpanel IPCC står livsmedelsproduktionen för cirka 25 % av de globala utsläppen av växthusgaser. Vid ett Nobeldialogevenemang 2013 eller 2014 sammanfattade Johan Rockström utmaningen med global livsmedelsproduktion när han sa att det globala livsmedelssystemet måste gå från att vara en nettoutsläppare av växthusgaser till en kolsänka. Detta är enligt mig den andra stora utmaningen. 

Vi bör dock inte glömma att det finns många andra utmaningar utöver dessa, från behovet av större genetisk mångfald bland våra grödor för att öka deras motståndskraft, till effektivare matdistribution, minskat matsvinn, att identifiera hur grödor kan göras mer näringsrika, få bättre förståelse för hälsoeffekterna av mat, och så vidare.  

Hur kommer det sig att du valt att forska om blå bioekonomi?

Jag har alltid haft en förkärlek för havet och jag kände att jag skulle vilja utveckla en karriär som bidrog lite till att ta itu med samhälleliga utmaningar som klimatförändringar och livsmedelssäkerhet. Att jobba med tång var första steget i den riktningen och jag har fångats av alla möjliga intressen sedan dess. 

Vilket värde ser du i att vara affilierad med KTH FOOD Center?

KTH är en så stor organisation med massa otroliga forskare, och vi är alla fast i våra egna små världar och vår spetsforskning. Att vi kliver ur våra små världar och träffar varandra med gemensamma intressen som mat som grund kan leda till många bra saker. Jag hoppas kunna använda KTH FOOD Center för det.