Hallå där, Rebecka Milestad!
Hallå där - en serie för att lära känna KTH FOOD fakultet
Rebecka Milestad är agronom, doktor i landsbygdsutveckling och docent i miljöstrategiforskning. Milestad bedriver tvärvetenskaplig forskning ur ett systemperspektiv om jordbruks- och livsmedelsresiliens, konsument-producentlänkar i livsmedelssystem, multifunktionellt jordbruk, urbant lantbruk och urbana livsmedelssystem samt lokala ekologiska livsmedelsnätverk ur ett systemperspektiv. Hon är även vice föreståndare för KTH FOOD.
Kan du berätta om din forskning och hur den kopplas till mat?
Som agronom är jag intresserad av hur hållbara produktionssystem kan organiseras och hur produktion, distribution och konsumtion hänger ihop. Jag forskar om urban matproduktion och försörjningssystem, t.ex. urbant jordbruk, cirkulära matslingor, kommunal planering för ökad resiliens, och även om ekologiska och lokala livsmedelssystem i allmänhet. Ett av mina projekt handlar om hur matförsörjningskedjorna i Sörmland kan förbättras så att konsumenter säljer mer hållbart producerade grönsaker i regionen och att kommuner får tillgång till detta. Mycket av mitt tänkande om livsmedelssystem rör miljömässig och social hållbarhet samt livsmedelsberedskap och motståndskraft. För mig går dessa frågor hand i hand.
Vilken tror du är den viktigaste utmaningen inom livsmedelssystemet idag?
De ohållbara konsekvenserna: för planeten, för människors hälsa, för djurens välbefinnande såväl som de sociala orättvisor som finns i livsmedelssysteme. En stor utmaning – som inom alla hållbarhetsfrågor – är krocken mellan långsiktig hållbarhet och resiliens och den kortsiktiga pressen att göra ekonomiska vinster.
Hur kommer det sig att du valt att forska om hållbarhet och resiliens inom livsmedelssystemet?
Jag beundrar bönder och andra livsmedelsaktörer: det arbete de gör och den kunskap de har. Jag vill lära mig av dem och föra samman kunskaper så att vi får mer cirkulära, resurseffektiva, hållbara och motståndskraftiga livsmedelssystem. Livsmedelssektorn är enormt viktig för hela samhället. Mat är ett grundläggande behov, och i processen att producera vår mat påverkar vi klimatet, biologisk mångfald, människor, djur och landskapet omkring oss. För tillfället är denna påverkan negativ på en global skala, men vi vet att det skulle kunna bli tvärtom om vi förändrar livsmedelssektorn.
På vilka sätt har din forskning möjlighet att bidra?
Systemperspektivet bidrar till att förstå utmaningarna, men också möjligheterna och lösningarna. Att arbeta med användare av forskningen direkt i forskningsprojekt bidrar till ett utbyte av kunskap och erfarenheter. Att förstå hur nya eller alternativa modeller för att organisera livsmedelsförsörjningskedjan eller producera mat – delvis från resurser som vi är mindre vana vid – kommer att bidra till att förändra livsmedelssystemet till något som är lämpligt för framtiden.
Vilket värde ser du i att vara affilierad med KTH FOOD Center?
KTH FOOD Center gör matfrågor och min forskning mer synlig, både på KTH och generellt. Att lära sig om andra forskares forskning är mycket berikande och inspirerar till nya idéer. Att ta del av nya finansieringsmöjligheter tillsammans med andra engagerade KTH-forskare är också en viktig möjlighet.