KTH-forskare beviljas Formas-medel för matprojekt
Christofer Lendel och hans forskningsgrupp på KTH undersöker hur proteiner kan användas som byggstenar i nya typer av material. Det kan handla om allt från konstgjort silke och miljövänliga plaster till att bygga köttliknande strukturer från växtproteiner. Nu har hans senaste projekt beviljats 3 miljoner kronor från Formas.
– Detta bidrag känns extra kul då det är en bekräftelse på att vår forskning har potential att bidra till framtidens livsmedelsproduktion, kommenterar Christofer Lendel.
Lendels bakgrund är inom molekylära biovetenskaper, och sedan 2015 har hans fokus främst varit på hur det går att bygga upp större strukturer från proteiner, som är en väldigt speciell form av polymer.
– Det blev ganska snart uppenbart att en viktig klass av material är de som går att äta och att det finns ett stort behov av ny kunskap inom detta område, säger Lendel.
Livsmedelsindustrin befinner sig i en utvecklingsfas där stora ansträngningar görs för att ställa om till en hållbar produktion och att anpassa sig till nya konsumentmönster. Lanseringstakten av nya produkter som är en del av "proteinskiftet", där animaliska produkter ersätts med växtbaserade alternativ, är häpnadsväckande. Dessa nya produkter täcker hela utbudet av traditionella animaliska livsmedelsprodukter, men den allmänna acceptansen för dem är förhållandevis låg, vilket delvis beror på att smakupplevelsen inte är likvärdig.
Kunskap om matens ”materialegenskaper” och hur man styr konsistens, smak och näring blir allt viktigare för att efterlikna välkända produkter med nya råvaror. Proteiner är nyckelingredienser i många livsmedelsprodukter, inte bara ur näringssynpunkt utan också för konsistensen och munkänslan. Kunskap om hur man kan bygga nya strukturer från hållbara växtproteiner kommer att vara en central del av framtidens livsmedelsindustri.
Ett sätt att ändra strukturegenskaperna är att låta proteiner bilda nanofibriller. Dessa nanofibriller är mycket lovande som livsmedelsingredienser, även om dagens processer för att framställa dem inte är helt optimala för livsmedelsindustrin. Förhoppningarna med projektet är att utveckla produktionsprocesserna så att de kräver mindre energi, ger högre utbyte och att nanofibrillernas egenskaper kan styras med större noggrannhet.
– Det är viktigt att synliggöra denna forskning utanför KTH då vi traditionellt inte haft en livsmedelsprofil. KTH FOOD är ett bra nätverk för oss som jobbar med olika aspekter inom livsmedel, och det underlättar nya samarbeten och gemensamma projekt, säger Christofer Lendel.