Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Jättebatteri maxar solenergin

Porträtt på forskare.
Linda Lundmark, industridoktorand från batteritillverkaren Northvolt, provkör ett batterisystem för grön el till studentbostäder på KTH:s Campus. (Foto: Christer Gummeson)
Publicerad 2023-04-19

Att kunna lagra energi från förnybara källor som sol och vind är avgörande för den gröna omställningen. Men hur ska det gå till i praktiken? I ett pilotprojekt för bostäder på KTH:s campus prövas ett system med jättelika batterier som lagrar sol-el.

Sol och vind är oöverträffade på att producera billig och miljövänlig energi. Men de fungerar bara när solen skiner och det blåser. Därför behövs någon teknisk lösning för att lagra energin – och kunna använda den när det behövs som mest.

Batterierna i forskningsprojektet, hela systemet väger sex ton, står i ett specialbyggt teknikrum i KTH Live-In Lab – en fastighet med 305 studentlägenheter som samtidigt är en testbädd – och ska ta hand om överbliven el som alstras av solcellspanelerna på taket.

Linda Lundmark, industridoktorand från batteritillverkaren Northvolt, arbetar med att trimma in ett styrsystem för att ladda och ladda ur batterierna på mest optimala sätt. Utmaningen är att matcha tillgången på el med efterfrågan och att hålla nere kostnaderna för energiförsörjningen.

– Vi hoppas att vi genom projektet kan få en bättre förståelse för hur energilagring och förnybar energi kan fungera som en integrerad del i framtidens byggnader, säger hon.

Större nytta av solenergi

Det kan handla om att använda solenergin när elen från elnätet är dyrare eller att ladda batterierna från elnätet när det är som billigast att köpa el. Genom bland annat data från de boendes beteende och väderleken ska forskarna med hjälp av AI-drivna algoritmer ta fram ett styrsystem för den dagliga elförbrukningen.

Efter några månaders körning – batterierna togs i drift i slutet av förra året – har man tack vare smartare styrning kunnat dra större nytta av den egenproducerade sol-elen. Med batteriernas hjälp kan man, enligt forskarnas beräkningar, ta tillvara hälften av elkraften som genereras av solpanelerna, villket är ungefär 20 procentenheter mer än tidigare.

För den årliga totala energiförsörjningen i huset beräknas sol-elen stå för 20 procent, vilket är en fördubbling jämfört med utan batterier. Den solenergi som inte används skickas tillbaka till elnätet.

Standardiserad lösning

Förhoppningen är att projektet ska utmynna i en standardiserad lösning och stå som modell för hur man kan integrera batterier och solceller i flerbostadshus.

– Energilager kopplat till solceller är en lovande lösning för att råda bot på effektbristen i urbana miljöer, ett problem vi måste lösa för att möjliggöra elektrifieringen av det moderna samhället, säger Linda Lundmark.

Utöver de tekniska aspekterna ska man i projektet även undersöka frågor om ekonomi och byggnormer.

– Det kan gälla vilka investeringsstöd som behövs för att öka användningen av solceller i städer och att ta fram regler och policyer kring hur framtidens hus ska utformas för att kunna fungera med integrerade batterisystem.

Text: Christer Gummeson

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2023-04-19