KTH-forskare prisar Nobelpristagare
– i gemensam kamp mot malaria
NOBELPRIS
Miljontals drabbas, men förhållandevis lite görs för att ta fram verkningsfulla mediciner. Därför är det extra viktigt att årets Nobelpris i medicin uppmärksammar läkemedel mot malaria, menar KTH-professorn Peter Nilsson.
Peter Nilsson, som tagit fram en ny teknik för blodprovsanalys hos malariasjuka, tycker att det är ”väldigt, väldigt positivt” att medicinpriset i år går till kinesiska Youyou Tu för upptäckten av malariamedicinen Artemisinin.
Det visar både storheten i den kinesiska forskaren insatser samtidigt som det speglar villkoren för att ta fram läkemedel mot liknande sjukdomar som drabbar fattiga länder, menar han.
Generellt finns det litet finansiering inom malariaforskningen. Det är svårt att räkna hem vinster för läkemedelsindustrin om medicinen måste vara billig för att kunna nå ut till målgruppen som drabbas av sjukdomen, menar han.
– Därför är det extra roligt att se att hennes insatser visar att det är möjligt att ta fram verkningsfulla mediciner utan de enorma finansiella resurser som vanligtvis läkemedelsbranschen bidrar med.
Han driver ett forskningsprojekt för att identifiera patienter som riskerar att drabbas av cerebral malaria, som är den svårare formen av sjukdomen. Via blodprovsanalyser av sjuka barn har man hittat en viss typ av proteiner som kan vara avgörande för om malariasmittan utvecklas till en dödlig sjukdom.
Genom att övervaka sjukdomsförloppet hos barn i riskgruppen kan man sätta in ytterligare medicin i god tid, och därmed rädda deras liv. I dag är risken att sjuka barn skickas hem för tidigt, innan de allvarligare symptomen gett sig till känna.
– Med vår analysmetod kan man sortera ut dem som riskerar att utveckla svår malaria och hinna ge dem rätt behandling i tid, säger han.
Hur ser du på möjligheten att förbättra den medicinska behandlingen ytterligare?
– De som drabbas är en heterogen grupp, vissa blir allvarligt sjuka, andra inte och några visar sig resistenta. Man behöver förstå bättre vilka inom gruppen som drabbas, och varför det sker i olika grad för att kunna sätta in rätt mediciner.
I sin egen forskning har Peter Nilsson och hans forskarlag börjat analysera fler prover från malariasjuka barn i Central- och Västafrika. Om ytterligare prover kan visa att resultaten stämmer och det finns tillgång till en enkel metod för blodprovsanalys kan metoden börja användas inom afrikansk sjukvård, säger han.
Text: Christer Gummeson