Trio banade väg för KTH:s proteinforskare
NOBELPRIS
Upptäckten av cellers reparationssystem som belönades med Nobels kemipris kan på sikt ge bättre cancermediciner.
– Vi är inte där än, men deras landvinningar kommer förhoppningsvis få stor inverkan på framtidens cancerbehandlingar, säger Per-Åke Nygren, professor i proteinteknologi.
Visionen är att hitta substanser som företrädelsevis förhindrar cancerceller att använda dessa system för att reparera sitt DNA. Redan idag utnyttjas dock en del av insikterna om reparationssystemen av forskare på KTH som ett värdefullt verktyg för att utveckla framtida läkemedel.
När de tre forskarna Tomas Lindahl, Paul Modrich och Aziz Sancar lyckades kartlägga cellers förmåga att reparera sin egen arvsmassa hade de antagligen ingen tanke på hur arbetet skulle kunna användas flera decennier senare.
Nobelpristagarnas insikter i cellbiologins grunder förde nämligen också med sig möjligheten att utveckla biotekniska verktyg. Upptäckten har lagt en mikrobiologisk grund för forskarna att använda genförändrade bakteriecellers oförmåga att reparera sitt DNA för att kunna skapa gener som blivit muterade på önskat sätt.
– Man kan säga att vi lurar cellerna att hjälpa oss att tillverka de DNA-molekyler som vi är ute efter för att i slutändan kunna utveckla proteinläkemedel mot till exempel cancer och Alzheimers sjukdom, säger Per-Åke Nygren.
Ungefär så här går det till: med hjälp av de genförändrade cellerna där ett visst reparationsverktyg slagits ut skapar forskarna stora samlingar av muterade gener som kodar för antikroppar. Från dessa samlingar kan sedan de antikroppar med en förmåga att spåra och känna igen molekyler som är kopplade till exempelvis cancer eller Alzheimers sjukdom fiskas ut.
– Målet är att kunna få dessa antikroppar att oskadliggöra de sjuka cellerna. Därifrån kan man sedan skapa läkemedel, säger Per-Åke Nygren
Redan idag har denna teknik använts för att skapa antikroppar av medicinskt värde, och arbetet på KTH och andra laboratorier i världen fortsätter med visionen att få bukt med sjukdomar som cancer och Alzheimers sjukdom på det sättet, konstaterar han.
Förhoppningarna om verksamma cancerläkemedel baserade på den ursprungliga forskningen för att selektivt kunna attackera reparationssystemen i cancerceller ligger nog en bit in i framtiden, enligt Per-Åke Nygren, som ändå beskriver Nobelpristagarnas arbete som epokgörande.
– DNA är livets hårddisk. Deras grundforskning om hur cellen kan reparera små "buggar" i denna information har gett oss otroligt viktiga pusselbitar för hur en cell fungerar vilket lett till en fundamental kunskap för mänskligheten att förstå livets kemi, inklusive sig själv.
Text: Christer Gummeson
För mer information, kontakta Per-Åke Nygren, tel 08 - 553 783 28 eller perake@biotech.kth.se