Med sikte på framtidens hälso- och sjukvård
Mer tvärvetenskap, mer samarbete - och satsningar på teknik som kan användas både i utvecklingsländer och i-länder. Sverige måste bli bättre på att utveckla sina fördelar inom sjukvård och medicinteknik, tycker Björn-Erik Erlandsson på KTH, Skolan för teknik och hälsa.
Från det diskussionslystna, samhällsintresserade lärarhemmet i Nässjö har Björn-Erik Erlandsson, vicedekan på STH, Skolan för teknik och hälsa, med sig ett självklart samhällsengagemang. Han har gott om åsikter både om sjukvården, högskolan och svensk forskning och utveckling. På fritiden är han bland annat ordförande i en ideell förening för integration. Och han är inte rädd för att ta en debatt.
– Det var alltid diskussioner hemma.
Men han talar också utifrån gedigen erfarenhet. Björn- Erik Erlandssons kort-cv är ett tättskrivet A4. Det omfattar bland annat arbete på multinationella Siemens-Elema och Bofors Nobelpharma, universitetssjukhusen i Umeå och Uppsala samt landstingen i Uppsala och Stockholm, innan dagen han värvades till kth för fem år sedan.
Främst har han arbetat med medicintekniska system och informationshantering, och sedan december 2012 är Björn-Erik Erlandsson vicedekan på Skolan för teknik och hälsa.
Nej, han har inga problem med chefsrollen. Även om universiteten har sina speciella styrsystem. Det var lättare i industrin konstaterar han.
I chefsrollen försöker hansjälv vara rak, konsekvent och tillgänglig. Alla ska ha möjlighet att framföra sina synpunkter direkt till honom. Det är viktigt även om syftet aldrig kan vara att göra alla till lags.
– Sedan måste man stå för sina beslut. Men man får inte heller vara så rigid att man inte kan ändra sig om det tillkommer nya fakta.
Att samarbete mellan olika discipliner ger ett mervärde hade Björn-Erik Erlandsson klart för sig redan under utbildningstiden. Han doktorerade i medicinteknik tillsammans med en läkare som studerade samma ämne ur medicinsk aspekt.
– Vi disputerade samma dag, med samma ämne, i samma rum men med var sin examinator.
Numera har han tillfälle att diskutera hälso- och sjukvårdsfrågor med en representant för en annan profession på hemmaplan. Sambon Anne-Marie Pernulf är läkare och de två verkar inte ha något emot att prata om jobbet på fritiden.
– Jag ser det som en styrka. Man kan bolla sina frågor med någon som är insatt men samtidigt har en annan infallsvinkel.
Gemensamt har de också engagemanget för hälso- och sjukvård i utvecklingsländer.
När Anne-Marie Pernulf i höstas arbetade en period i Kenya passade Björn-Erik Erlandsson på att besöka henne och följa med ut till en primärvårdsklinik.
– Där stod 124 patienter i kö, hon hann med att ta hand om 54 den dagen. Primärvården i Kenya är ju en helt annan sak än här hemma, där kommer människor med malaria och HIV till klinikerna.
De närmaste två åren kommer Björn-Erik Erlandsson att ha fullt upp. Sommaren 2016 flyttar sth-skolan till Technology for Health; de nya byggnader som uppförs i anslutning till Karolinska universitetssjukhuset i Flemingsberg. Innan dess ska mängder av delbeslut tas och viktiga förhandlingar slutföras.
Björn-Erik Erlandsson ser inte ut att vara särskilt missnöjd med det framtidsperspektivet. Utmaningar har alltid tilltalat honom.
– Jobbet måste innehålla en utmaning för att vara kul. Och så måste man känna att man själv kan tillföra något.
Technology for Health – tänkt som en mötesplats för verksamma inom vård och omsorg, akademi och näringsliv – är dessutom en satsning helt i Björn-Erik Erlandssons anda. Där ska kliniska erfarenheter tas tillvara för att omsättas i forskning och innovationer som i sin tur kan leda till kommersiella produkter, nya behandlingsmetoder och tankesätt. Den typen av nära samarbeten och kunskapsutbyten tycker han att det finns för lite av i dag.
– Det gäller att ta vara på våra fördelar inom svensk hälso- och sjukvård och utveckla dem. Jag tycker till exempel inte att Sverige sett till sina intressen i medicintekniken tillräckligt.
Björn-Erik Erlandsson skulle vilja se mer av samarbeten och kunskapsutbyten med partners i utvecklingsländer på hälso- och sjukvårdsområdet. Med betoning på samarbete snarare än bistånd.
– Jag anser att vi måste försöka skapa en utveckling som gagnar bägge parter. Till exempel medicinteknik som kan användas både i utvecklingsländer och industrialiserade länder.
Behoven i Sverige och i länder som Kenya eller Bangladesh kan också vara mer likartade än vi spontant föreställer oss, påpekar han. Även om anledningarna till behovet är olika.
Ett exempel som Björn-Erik Erlandsson själv är engagerad i är ett it- projekt i Bangladesh. Där har KTH-forskaren Manan Mridha byggt ett samarbete mellan ett sjukhus i Dakha och vårdpersonal i ett mindre samhälle, för att stärka tillgången till beslutstöd vid medicinska bedömningar.
– IT-stöd är intressant för många länder. I Sverige har vi stora avstånd, i Bangladesh har man stora folkmängder. Men gemensamt är behovet av att nå ut.
PERSONLIGT
Björn-Erik Erlandsson
Ålder: 65 år.
Yrke: Vicedekan på Skolan för teknik och hälsa.
Bor: I Uppsala.
Familj: Far, sambo och två bonusbarn med familjer.
Fritid: Naturen, fjällvandring, fågelskådning, fotografering, bilar gärna äldre och skönlitteratur.
Text Ursula Stigzelius
Foto Håkan Lindgren
KTH Magazine 01 OKTOBER, 2014