Miljövänliga hus kräver rätt upphandling

Läget är bästa tänkbara. Norra Djurgårdsstaden breder ut sig som en förlängning av innerstaden i ett Stockholm som skriker efter nya bostäder. Här ska minst 12 000 nya bostäder och 35 000 arbetsplatser rymmas i tät, stadsliknande bebyggelse.

Norra Djurgårdstaden är också ett miljöprofilområde med höga krav på såväl miljöhänsyn och energieffektivisering som gestaltning. Krav som vanliga standardlösningar inte lever upp till konstaterar Tina Karrbom Gustavsson.

– Nej, det räcker inte att göra som man alltid gjort, bara snabbare och bättre. Vid så här komplexa projekt måste man tänka annorlunda, våga pröva nya arbetssätt.

Men hur åstadkommer man det?
I ett aktuellt forsknings- och utvecklingsprojekt har Tina Karrbom Gustavsson och hennes kollegor valt bort det traditionella produktionsperspektivet.

Istället för att direkt fokusera på effektiviseringar i byggproduktionen har de ställt in skärpan på beställarna, byggherrarna, och på upphandlingen som ett verktyg för förändring.

– Vi vill ta reda på hur beställaren i upphandlingen kan möjliggöra förändrade arbetssätt. Beställaren ska kunna skapa utrymme och drivkrafter för leverantörer och underentreprenörer att agera miljövänligt, säkert och innovativt.

För att ta fram riktlinjer för lämpliga upphandlingsstrategier har en rad workshops, seminarier och intervjuer genomförts. Medverkat har byggherrar, entreprenörer och andra aktörer med intresse i Norra Djurgårdsstaden.

Riktlinjerna, som i förlängningen också ska kunna användas vid andra byggprojekt med liknande utmanande förutsättningar, finns samlade i en projektrapport.

Det stod till tidigt klart att förutsättningarna i Norra Djurgårdsstaden krävde nya och förändrade arbetssätt.
Detta både på grund av det höga markpriset; området byggs till stor del på gammal industrimark och saneringskostnaderna har varit dryga, och på grund av stadens hållbarhetskrav.

Enligt forskarnas sammanställning av synpunkter från workshops och intervjuer, upplevde så gott som alla byggherrar att de behövde bygga exklusiva ”premiumprodukter”.
Eller som en byggherre uttryckte det ”Det är ett hus med extra allt”.

Både entreprenörer och byggherrar påpekade att detta (kravet på premiumprodukter, reds anm) lämnar mycket lite utrymme för entreprenörerna att använda sina egna standardlösningar.
Kvalitetskravet bidrar också till att kostnaderna är svåra att beräkna.

Under sådana förutsättningar riskerar en upphandling som tillmäter priset störst betydelse att hamna snett påpekar Tina Karrbom Gustavsson.

– Om jag alltid väljer den leverantör som erbjuder sig att bygga billigast kan jag inte vara säker på att få rätt kvalitet. Vid svåra komplexa projekt som här måste man se mer till kvalitet och samarbetsförmåga i valet av leverantör.

Istället för totalentreprenader med fasta priser rekommenderar forskarna följande:
-tidiga upphandlingar
-flexibel prissättning
-långtgående samverkan.

Komplexiteten i Norra Djurgårdsstaden beror, förutom de höga hållbarhetskraven, även på den utmanande bygg-logistiken.

Flera byggprojekt, med olika byggherrar, pågår parallellt. Det innebär att många leverantörer och underentreprenörer befinner sig i området samtidigt.
Material och utrustning ska fraktas in, avfall och restprodukter ska fraktas ut.

Dessutom flyttar människor in i Norra Djurgårdsstaden allteftersom bostäderna färdigställs.
De som redan har flyttat in ska kunna röra sig fritt och säkert i området, även om grannhuset fortfarande är en byggarbetsplats.

Byggherrar och entreprenörer måste också tänka på att deras arbete inte hindrar eller stör arbetet på grannbygget, påpekar Susanna Hedborg Bengtsson, doktorand i forskningsprojektet.

– Det här området byggs ju inte på ett fält där en ensam aktör kan agera fritt. Norra Djurgårdsstaden ska ses just som stad, det är stadskvarter som byggs här. Samverkan är nyckeln för att få det hela att fungera.

För att främja samverkan har Stockholms stad också inrättat ett bygglogistikcenter, BLC, som byggherrar och entreprenörer i Norra Djurgårdsstaden måste ansluta sig till.

Logistikcentret ska samordna transporter, lagerhållning och aktiviteter i tid och rum för att undvika köbildning och andra störningar.

– Alla stora leveranser behöver inte komma samtidigt. Och alla behöver inte frakta dit varsin lyftkran, exemplifierar Tina Karrbom Gustavsson.

Bygglogistikcentret BLC ska också försöka skapa incitament för att minska avfallet, och bistå med råd och förslag på lösningar.

Syftet är att bygglogistikcentret ska bidra både till bättre arbetsmiljö och till en minskad miljöpåverkan under byggtiden – ”putta mot förändring” säger Tina Karrbom Gustavsson.

Långtifrån alla tycker att det fungerar, konstaterar hon.
– Många är upprörda och tycker inte alls att det här är bra, utan att det blir krångligare.
– Det är också en del av vårt forskningsprojekt att titta på hur bygglogistikcentret fungerar och på hur det kan utvecklas.

Forskningsprojektet är nu inne i nästa fas när de framtagna riktlinjerna ska prövas i skarpt läge.
Har byggherrarna någon nytta av riktlinjerna
Förändrar de sina upphandlingsstrategier?
Och ger det i så fall önskat resultat?

Det varierar, konstaterar Susanna Hedborg Bengtsson som är delvis stationerad i Norra Djurgårdsstaden för att följa utvecklingen på plats.

– Några gasar, de har direkt börjat tänka på hur de kan utveckla sina strategier och de vågar ta risker. Andra bromsar eller avvaktar. Det finns en motivation för förändring, men alla vet inte riktigt hur man ska göra.

Att så många byggherrar, trots besvärlig bygglogistik och hårda krav på utförandet, vill bygga i Norra Djurgårdsstaden beror förstås i första hand på det attraktiva läget och på suget efter bostäder, konstaterar Tina Karrbom Gustavsson.

Men intresset beror enligt henne även på att det kan ses som en framtidsinvestering att bygga i ett utvecklingsområde.

– ”Vi är här för att visa Stockholms stad att vi kan bygga hållbart”, har några byggherrar förklarat.
– Det sägs ofta att byggbranschen är konservativ. Men när efterfrågan ändras så kan utvecklingen gå fort.

FAKTA

Centrum för Byggeffektivitet, CBE

Centrum för Byggeffektivitet (CBE) är en tvärvetenskaplig plattform för forskning, utveckling och utbildning om byggproduktion.

Verksamheten är inriktad på områden som processmetodik, digitalisering och byggplatslogistik, samt arbetsmiljö och säkerhetsfrågor.

Forskningen syftar till att utveckla ny kunskap till exempel genom nya metoder, modeller och standarder för ett mer resurseffektivt byggande.

CBE är ett samarbete mellan Kungliga Tekniska högskolan, KTH, samhället och näringslivet, som representeras av 24 företag och organisationer.

Verksamheten förväntas bidra till säkrare arbetsmiljö, effektivare byggprocesser, starkare samverkan mellan KTH, samhället och näringslivet samt stärkt internationell konkurrenskraft.

Forsknings- och utvecklingsprojektet kring upphandlingsstrategier har initierats av KTH i samarbete med Stockholms stad, och utförs av forskare från Luleå tekniska universitet, LTU, och KTH, i samarbete med aktörer i Norra Djurgårdsstaden.

En beskrivning av projektet och resultat från dess första fas finns samlade i rapporten ”Upphandlingsstrategier för utmanande projektförutsättningar i trånga innerstadsprojekt. En vägledning till byggherrar i Norra Djurgårdsstaden”. Rapporten är sammanställd av Per Erik Eriksson, LTU och Tina Karrbom Gustavsson, KTH.

Text Ursula Stigzelius, Per-Ola Knutas

Illustration Anders Westerberg

KTH Magazine 13 FEBRUARI, 2018