Svenska innovationssystemet behöver mer långsiktig finansiering
Idag öppnar den internationella konferensen THE Innovation and Impact Summit 2022, i arrangemang av KTH och rankinginstitutet Times Higher Education (THE), som pågår till och med torsdag. Lisa Ericsson, chef för innovationskontoret KTH Innovation, menar att Sverige har ett bra innovationsklimat men behöver mer tålmodig finansiering för komplexa projekt.
Hon är moderator för den första keynote-intervjun på konferensen, där temat är hur universitet och industrin kan skapa en nationell innovationskultur. I panelen återfinns Scanias vd Christian Levin och EIT Innoenergys vd Diego Pavia. De kommer diskutera frågor som hur viktiga nationella mål är när det gäller att skapa ett innovationsekosystem och om vi står på gränsen till en snabb tillväxt av europeiska enhörningsföretag det vill säga uppstartsföretag som är värderade till över en miljard dollar.
Sverige har en bra och framgångsrik innovationskultur med innovationskontor på varje universitet och med en stark startup-miljö, inte minst i Stockholm, konstaterar Lisa Ericsson. Här har en mängd snabbväxande företag med digitala lösningar – som Spotify och Klarna – kommit fram, vilket gett staden epitetet Europas Silicon Valley.
– Stockholm är en vibrerande innovationshubb. Det ser vi inte minst hos oss på KTH Innovation där vi har omkring 350 idéer från forskare och studenter varje år, säger Lisa Ericsson.
Tålmodigt kapital behövs
För företag som jobbar med digitala innovationer och som kan komma till avslut relativt snabbt fungerar det svenska innovationssystemet utmärkt. Men för mer forskningstunga företag, med lösningar som möter de globala utmaningarna och som tar längre tid att utveckla, behövs en annan typ av finansiering än den som finns idag, menar hon.
– Det behövs patient capital, alltså tålmodigt kapital¸ till de mer komplexa, ganska svåra projekten kring exempelvis vätgas eller fossilfritt stål. Den typen av finansiering finns inte i någon högre utsträckning i Sverige och det är en hämsko, säger Lisa Ericsson.
Finansiering av detta slag finns på universiteten i exempelvis USA, Storbritannien och Tyskland, enligt Lisa Ericsson. Hon konstaterar att Sverige skulle kunna få fram betydligt fler forskningstunga så kallade deep tech-företag om vi hade det.
– Här skulle det behövas statliga evergreen-liknande initiativ, exempelvis via de redan etablerade universitetsanknutna holdingbolagen, som går in med långsiktigt riskkapital, säger Lisa Ericsson.
Blandar forskare och studenter
Den verksamhet hon leder på KTH Innovation är delvis ett resultat av den satsning dåvarande regeringen gjorde 2008 om att alla svenska universitet ska ha ett innovationskontor. KTH hade redan börjat en sådan verksamhet året innan och ger idag innovationsstöd till hundratals forskare och studenter.
– Att vi blandar forskare och studenter gör oss rätt unika i Sverige. Det är kvaliteten på idéerna som ska styra, inte om det är en masterstudent, en doktorand eller en professor som ligger bakom, säger Lisa Ericsson och fortsätter:
– En av de bästa grunderna för innovation är att blanda människor från olika bakgrund och olika perspektiv och ge dem en plattform att mötas och vara kreativa på. Det är ju jättebra om man kan få en professor att sitta och diskutera med några studenter från ett annat fält.
Impact handlar om mer än nya företag
I slutändan handlar det om impact, vilken samhällspåverkan idéerna som går genom innovationssystemet får. Och ett ytterligare tema för konferensen THE Innovation and Impact Summit 2022 är hur universiteten bidrar till detta.
När impact kommer på tal handlar det ofta om hårda siffror, hur många företag som kommit fram, enligt Lisa Ericsson. Och flera idéer som gått genom KTH Innovations process har lyckats, som exempelvis textilåtervinningsföretaget Renewcell och FitTech-företaget Volumental, som 3D-scannar fötter för att skapa perfekt passande skor.
Men impact är mycket mer än så, menar Lisa Ericsson. Av de cirka 350 idéer som passerar KTH Innovation är det mellan 10 och 15 procent som gör vad de kallar framgångsrika avslut. Det kan vara att de går vidare i innovationsstödsprocessen och går in i en inkubator, eller tar in kapital från investerare.
– En stor del av de som passerar väljer kanske att lägga ned den idé de arbetat med på vad vi kallar goda grunder. Det vill säga att det inte fanns någon marknad, det fungerade inte att skala upp eller liknande. Flera av dessa tar med sig vad de lärt sig på KTH Innovation och går någon annanstans, säger Lisa Ericsson och fortsätter:
– Vi ser att många av de entreprenörer som finns i Stockholms ekosystem idag kanske var hos oss i en process och drev någonting som inte flög. Men nu är de medgrundare av framgångsrika företag. Det är också impact.
Håkan Soold