Teknik för förbättrad SARS-CoV-2-testning i olika avloppssystem

Till utmaningarna i analyserna hör att det finns betydande skillnader i avloppsvatten som samlas upp i olika delar av världen, samt att viruspartiklar blir kraftigt utspädda i avloppsvatten.

– Avloppsvattenbaserad epidemiologi kan vara ett kostnadseffektivt alternativ till att testa stora befolkningar för coronavirus. Och metoden har potential att användas som ett tidigt varningssystem för pandemispridningen, säger Zeynep Cetecioglu-Gurol, KTH-forskare i kemiteknik.

– Till ett tillförlitligt detekteringssystem, där koncentrerat SARS-CoV-2-virus ska kunna användas för vidare bearbetning och analys, krävs en validerad metod och ett passande referensvirus, säger hon.

Forskargruppens teknik, som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science of the Total Environment, är en modifiering av en befintlig ultrafiltreringsmetod.

Olika metoder för att koncentrera virus i avloppsvatten har jämförts, och i utvärderingssyfte använde forskarna även två andra virus.

Dels ett coronavirus från nötkreatur – Bovine coronavirus från samma familj som SARS-CoV-2, som tillsattes för att utvärdera metodens effektivitet.
Dels det i avloppsvatten naturligt förekommande Pepper mild mottle virus (PMMoV), som är ett plantvirus människor får i sig via maten, och som visat sig vara ett tillförlitligt internt referensvirus.

Metoden utvärderades för SARS-CoV-2-detektering och kvantifiering i avloppsvatten från både Stockholm och norra Italien.

Forskningen utfördes vid KTH och SciLifeLab. Projektet finansieras av Knut and Alice Wallenberg Foundation, Vetenskapsrådet, KTH Life Science Technology, samt WaterCenter@KTH.
Region Stockholm ger nu även projektet anslag på 1 miljon kronor för 2020.

Benchmarking virus concentration methods for quantification of SARS-CoV-2 in raw wastewater, Science of The Total Environment, DOI: 10.1016/j.scitotenv.2020.142939

Text: David Callahan/Katarina Ahlfort
Foto: Zeynep Cetecioglu-Gurol