Universitet med bredd når längre
Är de renodlat tekniska lärosätena på väg att tappa mark? Trenden i Europa är att alltfler breddar sin profil med samhällsvetenskap och humaniora – en kombination som leder till ökat genomslag, enligt studier av KTH-forskare.
– Ett lärosäte med större och bredare verksamhet blir mer synligt i många av dagens rankingsystem, säger Anders Broström , forskare inom industriell ekonomi på KTH.
Han har tillsammans med Lars Geschwind , professor inom teknikvetenskapens lärande, studerat hur fler och fler lärosäten med teknikfokus rört sig mot en bredare ämnesprofil de senaste decennierna. Genom att kombinera tekniskt kunnande med expertis från andra akademiska fält vill man berika både utbildning och forskning.
Exempelvis har de tekniska högskolorna i Finland och Portugal under 2010-talet fusionerats till bredduniversitet. Och flera av deras motsvarigheter i Italien, Schweiz och Tyskland har över tid flyttat fram sina positioner inom ämnesområden vid sidan av de teknikvetenskapliga.
– Vid Politechnico di Milano, ETH Zürich och TU München, till exempel, bedrivs idag världsledande samhällsvetenskaplig forskning, säger Anders Broström.
Traditionen stark i Stockholm
Även i Sverige syns trenden, om än inte lika tydlig. Lärosäten som vuxit under de senaste decennierna har gjort det genom att bredda sin verksamhet, ibland via sammanslagningar – dock inte i samma omfattning som i Danmark eller Finland, enligt studien.
I Stockholm står traditionen stark med flera lärosäten med en fakultet – KTH, KI och Handelshögskolan. Att som på KTH organisera humaniora och samhällsvetenskapliga ämnen inom en teknisk fakultet är på gott och ont, enligt Anders Broström:
– Det kan ha sina fördelar, i och med att det öppnar för tvärvetenskap. Men vetenskaplig verksamhet behöver också odlas i sin egen rätt. Den bästa tvärvetenskapen sker i utbyte mellan forskare som är framstående inom sina respektive områden, säger han.
En förklaring till trenden med ämnesbreddning är att avancerad teknik blivit en så integrerad del av samhällsbygget, poängterar han. Tekniska perspektiv blir vanligare och viktigare inom alltfler yrkesområden. Näringslivet efterfrågar experter som har både djup teknisk kompetens och avancerade kunskaper inom breda samhällsfrågor.
”Fantastisk möjlighet”
– De stora samhällsutmaningarna och den ekonomiska tillväxten finns inom frågor med tydlig teknisk anknytning. Här har de teknikfokuserade universiteten en fantastisk möjlighet att vara offensivare och ta för sig av kakan genom att vidga sina kompetensområden, säger Anders Broström.
– För ingenjörsstudenter kan en breddning mot till exempel psykologi, ekonomi och lingvistik vara minst lika relevant som en breddning mot ett kompletterande teknikområde.
Finns det anledning för tekniska lärosäten i Sverige att följa den europeiska trenden mot en ökad breddning?
– Ja, det tror jag. Det moderna samhället behöver tillväxt av teknisk kunskap som går hand i hand med kunskap om människor, organisationer och samhällsekonomiska samband. Allt behöver inte rymmas inom samma lärosäte, men en bredare profil kan stimulera nya samarbeten och kombinationer.
Text: Christer Gummeson