Till innehåll på sidan

Transforming the colonial archive: From a hidden colonial trove to an interactive decolonial counter-archive

Populärvetenskaplig beskrivning

Projektet undersöker en del av Sveriges koloniala historia genom att utveckla en prototyp för att förvandla ett arkiv med glasplåtsnegativ och filmer fotograferade av svenska missionärer i Kongo 1890-1930 till ett interaktivt motarkiv-objekt.

Inspirerade av Stanleys reseberättelser började Svenska Missionsförbundet skicka missionärer till dåvarande Kongofristaten på 1880-talet, och Sverige var snart en av de mest välrepresenterade nationerna. Bilderna och filmerna som skickades hem till Sverige användes för att uppmuntra församlingarna att göra donationer, och till föreläsningar som turnerade till missionshus, skolor och andra offentliga platser. För många svenskar var detta deras första möte med Afrika, och bilderna har därför haft stor inverkan på föreställningen om Afrika i Sverige. Men det var inte Afrika som kom oss nära menar litteraturprofessor Raoul J. Granqvist. Bilderna exotiserade snarare människorna i Kongo. Idag ligger stora delar av negativen osorterade. I vindar och källarförråd hos barn och barnbarn till missionärerna, eller i lådor nedpackade i flyttkartonger på Etnografiska museet som också har 25 kassematter av 35mm film. I Kongo DR finns däremot inte mycket material från den historiska perioden kvar.

Hur vi berättar och organiserar minnen har betydelse för hur vi orienterar oss inom vår globaliserade värld. I Sverige har berättelsen om missionsprojektet och mötet mellan svenska missionärer och människor som bodde i Manyanga-distriktet i dåvarande Kongofristaten, senare belgiska Kongo, fortsatt att återges på sätt som beskriver missionärerna som de aktiva och de som hade agens i mötet. Men vad händer med föreställningar om vår historia om vi ger plats för kongolesiska berättelser och tolkningar? I ett tidigare konstprojekt, Les Archives Suédoises, skapade Järdemar tillsammans med den svenska konstnären Anna Ekman och den kongolesiska skulptören Freddy Tsimba en serie nya fotografiska och skulpturala verk med arkivbilder som utgångspunkt, ett arbete som ställts ut i både Sverige och Kongo DR. Det stora intresset för källmaterialen i Kongo visade på ett behov av att utveckla ett större konstnärligt forskningsprojekt med fokus på att hitta hållbara strukturer för att återlämna originalmaterialet. Många i Kongo idag är angelägna om att skriva sin egen historia och skapa egna omtolkningar, utanför det koloniala arkivets ramar. Men i ett land där det finns en avsaknad av fungerande institutioner, och tillgången till elektricitet och internet i områdena där missionärerna en gång verkade är mycket begränsad, behöver man hitta nya strategier för ett hållbart återlämnande.

Projektet ligger i en växande konversation om de postkoloniala följderna av kulturarv, medieteknik och repatriering. Museer och institutioner i Europa har enorma arkiv av material som samlats in under koloniala exploateringar, och en vanlig strategi när de ställs inför krav på återvändande är att digitalisera och publicera online. Men en brist på tillgång till både elektricitet och mobila anslutningar i delar av den globala södern gör digitala arkiv otillgängliga, vilket återupprepar vad den visuella kulturteoretikern Nicholas Mirzoeff hävdar definierar koloniala order: "rätten att betrakta utan att bli sedd själv." När Kentaro Toyama, professor i datavetenskap, beskriver effekterna av teknikdesign beskriver han detta som en slags förstärkningseffekt - de befintliga obalanserna jämnas inte ut, utan istället förstärks de.

Hur kan vi istället använda interaktionsdesignmetoder för att återlämna arkivmaterial till sina ursprungssamhällen? Vi kommer att undersöka hur ett nytt dekolonialt arkivobjektet skulle kunna fungera både som ett interaktivt utställningsverk som inbjuder till engagemang från samhällen som har begränsad tillgång till teknik, och som ett arkiv för minnen , tolkningar och nya inskriptioner som synliggör luckorna i det svenska arkivet: det kongolesiska perspektivet.
 

Team

Celilia Järdemar, Konstfack, cecilia.jardemar@konstfack.se .
Rob Comber, KTH.