Vad gör en ingenjör?

Vanliga arbetsuppgifter – per område

Ingenjörer finns inom nästan alla branscher. Här är några exempel på områden där KTH-utbildade ingenjörer arbetar, och vad de faktiskt gör i vardagen:

Bygg & samhällsbyggnad

• Planerar och leder byggprojekt – från bostäder och skolor till broar och järnvägar.

• Utformar hållbara stadsdelar som tar hänsyn till miljö, klimat och människors behov.

• Använder digitala verktyg och BIM-modeller för att visualisera och optimera konstruktioner.

 Vanliga yrkesroller: byggnadsingenjör, konstruktör, projektledare.

Läs mer om Civilingenjörsutbildning i Samhällsbyggnadsteknik  och Högskoleingenjörsutbildning i Byggteknik och design .

Energi & miljö

• Designar och optimerar energisystem, t.ex. vindkraft, solceller och fjärrvärme.

• Arbetar med energieffektivisering i byggnader och industri.

• Utvecklar strategier för att minska utsläpp och skapa cirkulära processer.

​​​Vanliga yrkesroller: energikonsult, miljöingenjör, hållbarhetsspecialist.

Läs mer om Civilingenjörsutbildning i Energi och miljö .

Data, IT & AI

• Utvecklar och underhåller mjukvara, appar och digitala tjänster.

• Använder AI och maskininlärning för att lösa problem inom t.ex. medicin, transport och spelutveckling.

• Säkerställer cybersäkerhet och dataskydd.

Vanliga yrkesroller: systemutvecklare, data scientist, UX-designer.

Läs mer om Civilingenjörsutbildning i Datateknik  och Högskoleingenjör i Datateknik .

Industri & produktion

• Utformar och förbättrar produktionslinor och tillverkningsprocesser.

• Implementerar automationslösningar och robotteknik.

• Analyserar data för att öka effektiviteten och minska spill.

Vanliga yrkesroller: processingenjör, produktionsingenjör, kvalitetsingenjör.

Läs mer om Högskoleingenjörsutbildning i Maskinteknik .

Medicinsk teknik

• Utvecklar och testar medicintekniska produkter som proteser, sensorer och avancerad bilddiagnostik.

• Arbetar nära vården för att hitta tekniska lösningar som förbättrar patienters livskvalitet.

• Använder 3D-printing och bioteknik för att skapa nya behandlingsmetoder.

Vanliga yrkesroller: medicinteknisk ingenjör, biotekniker, forskningsingenjör.

Läs mer om Civilingenjörsutbildning i Medicinsk teknik .

Skillnaden mellan civilingenjör och högskoleingenjör

Både civilingenjörer och högskoleingenjörer är eftertraktade på arbetsmarknaden och arbetar ofta med liknande uppgifter – men utbildningarnas längd, innehåll och inriktning skiljer sig åt.

Civilingenjör

• Utbildningslängd: 5 år (300 högskolepoäng).

• Innehåll: Djupgående teoretisk kunskap kombinerad med praktiska projekt och ofta en masterinriktning under de sista två åren.

• Fokus: Utveckling av ny teknik, avancerad problemlösning, forskning och innovation.

• Karriärvägar: Passar den som vill arbeta i ledande tekniska roller, driva forskning eller arbeta internationellt.

• Exempel på områden: maskinteknik, datateknik, kemi, byggteknik, medicinsk teknik.

Läs mer:  Civilingenjörsutbildningar på KTH .

Högskoleingenjör

• Utbildningslängd: 3 år (180 högskolepoäng).

• Innehåll: Mer praktisk och tillämpad utbildning, ofta med nära koppling till arbetslivet genom projekt och praktik.

• Fokus: Snabb väg till arbetsmarknaden och tillämpning av befintlig teknik i konkreta projekt.

• Karriärvägar: Passar den som vill börja arbeta direkt efter examen, men det går också att bygga på med masterutbildning.

• Exempel på områden: byggteknik, maskinteknik, datateknik, elektronik.

Läs mer: Högskoleingenjörsutbildningar på KTH .

Snabb jämförelse

Lön och efterfrågan 2025

Ingenjörer är bland de mest eftertraktade yrkesgrupperna i Sverige – och det märks på både arbetsmarknaden och lönenivåerna.

Rekommenderad ingångslön 2025

Enligt Sveriges Ingenjörer är den rekommenderade ingångslönen för nyexaminerade:

• Civilingenjör: 41 000 kr/månad

• Högskoleingenjör: 38 800 kr/månad

Kom ihåg: Lönen kan variera beroende på bransch, geografiskt läge, arbetsgivare och individuella förhandlingar.
Källa: Sveriges Ingenjörer – Rekommenderad ingångslön .

Efterfrågan på arbetsmarknaden

• Arbetsförmedlingen och SCB visar att det finns mycket goda möjligheter till jobb för både civil- och högskoleingenjörer under de kommande 5–10 åren.

• Ingenjörer behövs inom allt från klimatomställning och energi till AI och digitalisering.

• Många företag konkurrerar om nyexaminerade, särskilt inom IT, bygg och energisektorn.

Framtidssäkra kompetenser

För att stå stark på arbetsmarknaden framöver är dessa kompetenser extra eftertraktade:

• Digitalisering och AI

• Hållbarhet och energiomställning

• Projektledning och kommunikation

• Tvärvetenskapliga samarbeten

Vill du veta mer?

• Så ser arbetsmarknaden ut för ingenjörer (Saco)

• Statistik om yrken och löner (SCB)

En dag på jobbet – riktiga exempel från KTH-alumner

Vad gör en ingenjör egentligen om dagarna? Här berättar fyra KTH-alumner om sina arbetsuppgifter – och visar hur brett yrket kan vara.

Läs om fler tidigare KTH-studenter och vad de jobbar med idag 

Hur blir man ingenjör?

Det finns flera vägar till att bli ingenjör – och vilken du väljer beror på dina mål, din studiebakgrund och hur snabbt du vill börja arbeta.

1. Välj utbildningsnivå

• Civilingenjör – 5 års utbildning (300 hp) som leder till masterexamen.
  Fokus på teoretisk fördjupning, avancerad problemlösning och ofta forskning.

• Högskoleingenjör – 3 års utbildning (180 hp) med mer praktisk inriktning.
  Fokus på tillämpning, projekt och snabb väg till arbetsmarknaden.

2. Behörighet

För att söka till ingenjörsutbildning behöver du i regel:

• Grundläggande behörighet till högskola.

• Särskild behörighet i matematik, fysik och kemi.

Exakt behörighet: Se varje programsida  för detaljer.

3. Alternativa vägar in

• Tekniskt basår: För dig som saknar behörighet i matematik, fysik eller kemi. Efter basåret har du garanterad plats på KTH:s Civilingenjörsutbildningar. Läs mer:  Tekniskt basår på KTH

• Komplettering efter annan utbildning: Du kan bygga på en högskoleingenjörsexamen med en masterutbildning.

• Byte från annan högskola: Möjligt i vissa fall, beroende på kursmatchning.

4. Under utbildningen

• Teori varvas med projekt, labbar och grupparbeten.

• Möjlighet till praktik och utlandsstudier.

• Avslutande examensarbete – ofta i samarbete med företag.

5. Efter examen

• Direkt ut i arbetslivet som ingenjör.

• Fortsätta till forskarutbildning som doktorand.

• Starta eget företag inom teknikområdet.

Vanliga frågor om ingenjörsyrket

Måste man vara bra på matte för att bli ingenjör?

Matematik är en viktig del av ingenjörsutbildningen, men du behöver inte vara ett “mattegeni” från början. Det viktiga är att du är beredd att lära dig och öva. Många studenter utvecklar sina mattekunskaper under utbildningen, särskilt genom tillämpade projekt.

Kan jag byta inriktning under utbildningen?

Ja, i vissa fall. På KTH kan du ibland byta inriktning eller läsa kurser utanför ditt huvudområde, särskilt på masterprogrammet. Prata med en studievägledare för att se vilka möjligheter som finns inom ditt program.

Vilka branscher kan man jobba i som ingenjör?

Ingenjörer finns inom nästan alla branscher: bygg och samhällsbyggnad, energi och miljö, IT och AI, industri och produktion, medicinsk teknik – och många fler. Din inriktning och erfarenhet avgör vilka roller som passar dig bäst.

Hur mycket tjänar en nyexaminerad ingenjör?

Enligt Sveriges Ingenjörer (2025) är den rekommenderade ingångslönen:

• Civilingenjör: 41 000 kr/månad

• Högskoleingenjör: 38 800 kr/månad
  Lönen kan variera beroende på bransch, arbetsort och arbetsgivare.

Kan man arbeta utomlands som ingenjör?

Ja! Många ingenjörsutbildningar på KTH är internationellt gångbara och ger kompetenser som efterfrågas över hela världen. Att läsa kurser på engelska eller göra utbytesstudier kan göra det ännu enklare att jobba globalt.

Video – Vad gör en ingenjör?

I den här filmen delar KTH-studenter och alumner sina egna erfarenheter av ingenjörsyrket. Du får höra hur de arbetar med allt från att utveckla ny teknik och designa hållbara lösningar till att leda projekt och samarbeta internationellt.

• Se filmen "Vad gör en ingenjör?" (YouTube)

Läs mer