”KTH är världsledande inom materialområdet”

Anders Eliasson är lärare och programansvarig för civilingenjörsprogrammet i Materialdesign 300 hp.

Vad är unikt med utbildningen Materialdesign på KTH?

KTH är världsledande inom vissa delar av materialområdet, speciellt inom forskning om stål och hårdmetall samt inom polymer (plast, gummi) och fiber (pappersfibrer, nanofibrer). Vi har också en unik bredd på vår kunskap om olika material. Inte vilka material som helst utan några av de material som används mest i samhället. Många av lärarna på Materialdesign är därför också framstående forskare som brinner för att få undervisa inom sina respektive områden.

Varför är kunskap om material viktigt för framtidens samhälle?

Dagens material kommer troligtvis även att vara framtidens material, men vi måste framställa dem på ett energieffektivare sätt med mindre miljöpåverkan. Därför kommer framtidens material till stor del att tillverkas av återvunnet material, speciellt i fallet metaller. Framtidens material måste också vara starkare, lättare och gå att tillverka från billigare råmaterial.

Du har själv pluggat på KTH, varför blev det just Materialdesign?

Mitt intresse för materialdesign väcktes då jag jobbade med framställning av järnpulver för komponenter i tillverkningsindustrin. Jag trivdes med jobbet, men upptäckte att det var svårt att utvecklas då man på frågan ”varför” fick svaret ”därför”. Under utbildningen på KTH fick jag svar på mina funderingar om material och fick äntligen veta ”varför”.

Hur ser undervisningen ut på Materialdesign?

Första kursen i åk 1 är en så kallad perspektivkurs som ger studenterna en bred introduktion inom materialområdet. Via föreläsningar och projektarbeten i mindre grupper lär sig studenterna förstå varför ett visst material används till ett visst ändamål, och om alternativa material hade kunnat användas. Övriga kurser i åk 1 är mer grundläggande kurser inom matte och naturvetenskap.
Åk 2 är ett riktigt spännande studieår med projektarbeten och specialiserade kurser om metaller, keramer och polymera material. Under åk 3 utvecklar studenterna sitt materialkunnande ännu mer med kurser om framställningsprocesser och mekaniska egenskaper. Åk 3 avslutas med kandidatexamensarbetet, ett större självständigt arbete som pågår under hela vårterminen. Då arbetar studenterna med industriella problem inom materialområdet. Ofta i mindre grupper och delvis ute på olika industriföretag.

Finns det någon hjälp att få med studierna?

Materialdesign är ett relativt litet program och därför har vi lärare möjlighet att ge studenterna mycket personligt stöd. Studenterna har också en fin gemenskap sinsemellan och pluggar ofta tillsammans. Då utbildningen är viktig för stålindustrin i Sverige stöder även branschorganisationen Jernkontoret studenterna med stipendier.

Hur skulle du beskriva studiemiljön på utbildningen?

Studenterna umgås mycket över årskurserna och är duktiga på att se till att nya studenter kommer in i gänget. Studentkårsektionen har även infört en jämställdhetsplan i sina stadgar. Det bidrar till att vi har många tjejer på programmet och att kulturen inte alls är ”grabbig”.

Liknar utbildningen något annat program på KTH?

Materialdesign har nog mest gemensamt med civilingenjörsprogrammet Maskinteknik, men med mindre konstruktion och produktionskunskap. Det finns också likheter med civilingenjörsprogrammet Teknisk kemi, eftersom Materialdesign är ett program med inslag av kemi. Då energi och miljö även är en viktig faktor för framtidens material och materialanvändning finns också en gemensam nämnare med civilingenjörsprogrammet Energi och miljö. Annars är Materialdesign unikt med sin tvärvetenskapliga kunskap som sträcker sig från fysik och kemi till energi och ekonomi.

Vad har man för karriärmöjligheter efter utbildningen?

Materialdesign är ett perfekt val oavsett om man vill göra karriär eller grotta ned sig inom ett specialområde. Studenterna är mycket eftertraktade inom industrin eftersom Materialdesign ger en unik bredd som inte finns på någon annan utbildning i Sverige. Nästan hälften av studenterna får sitt första jobb redan via examensarbetet. Och bara tre år efter examen har cirka 60 procent ett chefsjobb.

Vad finns det för internationella möjligheter inom Materialdesign?

Programmet har många internationella samarbeten i både Europa, USA och Asien. Om man funderar på utlandsstudier är det bäst att göra det under vårterminen i åk 3, eller under masterprogrammet i åk 5.
Materialdesign har också en lång och stark tradition av forskningssamarbeten med svenska och utländska industrier, vilket ger studenterna extra goda möjligheter för internationella examensarbeten.

Till programmet Materialdesign 300 hp

Hjälpte denna sida dig?
Tack för din åsikt!
Till sidans topp