Vi bygger in en liten dator i det mesta

Små datorer konstrueras för bilar, hushållsprodukter, hemelektronik, kläder, glasögon, hjälmar och mycket annat. De små datorerna ska utformas, programmeras för sina uppgifter och de ska kunna kommunicera. Det är svårt att se någon gräns för den här utvecklingen. Du kan vara med och forma den.

Intervju med programansvarig lärare

Programansvarige Bengt Molin berättar varför han tycker elektronik, programmering och systemtänkande är en intressant kombination.

Du brukar prata om ”inbyggda system”, vad är det?

– Det är smådatorer inbyggda i produkter som kopplas ihop i ett större it-system. I och med att elektroniksystem kan programmeras kan de också göras smarta i någon mening. Smarta elektroniksystem efterfrågas allt mer i takt med att man måste finna nya effektiva lösningar för att möta de många globala utmaningar världen står inför.

Vad ska den som väljer det här programmet ha för intressen, tycker du?

– Det här handlar om att skapa själva hårdvaran och mjukvaran, så ett generellt intresse för informationsteknologi är givet. Det är nog också bra om du är intresserad av praktiska tillämpningar. Det här området är ofta en del av en annan industri, till exempel bilar, hemelektronik eller hushållsprodukter.

Varför ska en studera det här just på KTH?

– KTH är en bra kvalitetsstämpel. Och vi har bra lärare, lokaler och samarbetspartners. För att nämna några saker.

Vad ska de som börjar studera nu se framför sig, säg när de är mitt i karriären, cirka 45 år gamla?

– Fältet ligger öppet för massor av kreativa idéer. Ingen kan veta säkert. En spännande tanke är att vi kan bidra till att lösa klimatutmaningen. Det kan handla om produkter i system som sparar energi, smarta komponenter till elbilar eller utrustning för energiutvinning med solceller.

Ja, hållbarhet, hur tar ni in det i utbildningen?

– Vi tar i första hand in det i utveckling och tillverkning av elektronikprodukter. Vi diskuterar vad man som elektronikkonstruktör behöver tänka på. Det finns till exempel stora utmaningar med sällsynta jordartsmetaller till batterier och starka magneter för att göra motorer till elbilar. Det gäller förstås också att konstruera energisnåla produkter.

Vad tycker studenterna är roligast under utbildningen?

– Jag tror de flesta studenter tycker det är roligast när de får skapa något. När de bygger ett system mer eller mindre från grunden. Att tillämpa sina kunskaper är det som ger den där extra kryddan.

Vilka typer av projektarbeten tycker du ger studenterna mest nytta?

– Det är projektkursen för att lära sig arbetsmetodik. Du lär dig att bygga upp och planera ett projekt. Då kommer du in i företaget och kan göra ett riktigt bra examensarbete. Du blir delaktig i arbetet på det företag du är på. Det är en värdefull erfarenhet.

Tycker du det är rätt att åka på utbyte?

– Ja, jag tycker fler borde göra det. Du utvecklas och får internationell erfarenhet. KTH har massor av bra utbytesuniversitet. Elektronik och datorteknik har en internationell arbetsmarknad. Jag vet flera gamla studenter som arbetar utomlands nu.

Var ska en börja efter examen?

– Det beror förstås på vad du är intresserad av. Men jag har sett många före detta studenter komma i gång bra när de väljer ett konsultföretag. Där skickas du ut till olika kundföretag och får vara med i projekt. Samtidigt får du stöd och utbildning hos din arbetsgivare. Du får olika erfarenheter och kan utvecklas snabbt.

Läs mer

Elektronik och datorteknik 180 hp

Hjälpte denna sida dig?
Tack för din åsikt!
Innehållsansvarig:KTH:s studentrekrytering
Tillhör: Utbildning
Senast ändrad: 2020-01-17