Kemi grundbult för att lösa globala utmaningar
Med kemiteknik kan du snabbt omsätta dina kunskaper till ett intressant jobb. Det kan handla om att bidra till lösningar på klimatfrågor, rena vatten, tillverka läkemedel eller göra färg mer hållbart. Det finns också goda möjligheter att läsa vidare och fördjupa sig.
Intervju med programansvarig lärare
Sara Naumann är programansvarig, och hon har både studerat och forskat på KTH. Nu tycker hon att undervisning är roligast.
Vem tycker du ska söka det här programmet?
– Du som är intresserad av kemi eller är nyfiken på hållbara lösningar för framtiden inom exempelvis globala utmaningar som rent vatten, livsmedel, läkemedel eller klimat. Kemi finns i alla dessa områden. Det är även en utbildning för dig som vill komma ut snabbt i arbetslivet, då utbildningen är på tre år.
Hur utmärker sig Kemiteknik som utbildning på KTH? Och liknar utbildningen något annat program?
– Utbildningen har fokus på kemi och kemiteknik. Kemi känner många igen från gymnasieskolan, men kemiteknik är okänt för de flesta. Kemiteknik handlar om allt du behöver för att gå från kemi i labbskala till storskalig produktion av olika produkter eller energi. Detta är den ingenjörsmässiga delen av programmet och studenterna får exempelvis lära sig hur man räknar på pumpar, värmeväxlare, reaktorer och separationsutrustning. Det är detta som skiljer en kemiingenjör från en kemist. Ämnesmässigt liknar utbildningen civilingenjörsprogrammet Teknisk kemi. Metodmässigt är programmet mer likt övriga högskoleingenjörsprogram på KTH.
Vad skiljer högskoleingenjörsutbildningen från en civilingenjörsutbildning?
– I högskoleingenjörsutbildningen kommer de praktiska delarna in tidigt, så att studenterna efter examen direkt kan komma ut i arbetslivet och arbeta med och utveckla dagens teknik. En civilingenjörsutbildning är generellt för dig som vill gå in djupare på teori, medan en högskoleingenjörsutbildning kan passa dig som exempelvis gillar att arbeta mycket med problemlösning i grupp. Under utbildningen får studenterna jobba i projekt med verkliga uppgifter och problem under handledning av lärare. Denna metodik är något som arbetsgivare uppskattar, då ingenjörer arbetar på liknande sätt ute i arbetslivet.
Vad tror du de som söker har för drivkrafter?
– Fler och fler vill vara med och lösa världsproblem. Det handlar om klimatet, rent vatten, hälsa, läkemedel, livsmedelsförsörjning, med mera. Kemi är del av lösningen inom alla dessa områden. Dessutom finns en lockelse i att få en KTH-examen, då studenterna vill bli attraktiva på arbetsmarknaden.
Finns det kurser som man kanske inte förväntar sig i en utbildning i kemiteknik?
– Vi har obligatoriska kurser i företagsekonomi och ledarskap, för att förbereda våra studenter brett inför arbetslivet. Vi har även en valbar praktikkurs som man kan läsa på sommaren om man jobbar. Studenterna intervjuar någon på arbetsplatsen, skriver loggbok från jobbet och redovisar för varandra. Det är populärt i en så här yrkesförberedande utbildning.
Har du några bra tips till blivande studenter?
– Jag rekommenderar varmt att du deltar i de förberedande kurserna i matematik och kemi som ges mellan uppropet och terminsstarten. Här får du chansen att repetera det viktigaste från gymnasiet under ledning av äldre studenter. Vi uppmuntrar också studenterna att plugga tillsammans för att stödja och hjälpa varandra.
Finns det något annat stöd att få under sina studier?
– Programansvarig har hög tillgänglighet och studenterna kan alltid vända sig till lärarna med de frågor som uppstår. Under vårterminen i årskurs 1 och 2 följer vi upp alla studenters studieresultat genom individuella samtal. Det finns även studievägledare för mer allmän vägledning och så givetvis de centrala resurserna på KTH som Akademiskt resurscentrum och Studenthälsan.
Hur fungerar programmets samarbete med näringslivet?
– Vi samarbetar nära med tänkbara arbetsgivare. Vi gör studiebesök och studenterna får uppdrag av företagen. Studenterna söker examensarbeten hos företag de är intresserade av och företagen kommer till oss med förslag på examensarbeten. Att göra ett examensarbete på ett företag är en bra ingång till arbetslivet.
Vart tar studenterna vägen efter examen?
– Det är stor spridning. De går till olika typer av företag, kommuner och myndigheter. Man kan jobba i laboratorium, med beräkningar, projektledning eller inom produktion av exempelvis läkemedel, livsmedel och färg. Många kemiingenjörer har uppgifter kopplade till hållbarhet, exempelvis vattenrening, återvinning och hållbar produktion.
Om jag läser Kemiteknik 180 hp i tre år, men upptäcker att jag vill läsa mer och exempelvis ta en master – går det?
– Det är absolut möjligt att läsa en master efter avslutad högskoleingenjörsutbildning. Vi har flera studenter som gör det varje år och några som sen även går vidare och doktorerar. Jag har till och med före detta studenter från programmet som blivit professorer på KTH.
Hur tycker du studenterna ska resonera om de vill gå vidare och läsa en magister eller master?
– Om de väljer att läsa vidare tycker jag man ska göra det för att man är intresserad av att fördjupa sig. Man ska inte bara läsa vidare i tron om att de inte kan få bra jobb som högskoleingenjör, för det får de.
Vad driver dig i ditt arbete?
– Det roligaste med mitt jobb är att se studenter utvecklas och växa till bra ingenjörer. Det är därför jag arbetat med det här i så många år. Jag har ofta kontakt med mina alumner även efter deras KTH-tid.
Vad vill du att dina studenter ska säga till vänner och familj om utbildningen, säg 20 år efter examen?
– Jag hoppas att de berättar att de fick en bra start i yrkeslivet, att de fick verktyg för att utvecklas, att de fick ett bra nätverk och vänner för livet. De jag hållit kontakt med efter utbildningen brukar säga det.