Till innehåll på sidan

Forskningsinitiativen som ska rädda läget i Östersjön

Mikael Östling, kronprinsessan Victoria, Philip von Segebaden och David Nilsson samlas i biblioteket
KTH Baltic Tech Initiative presenterades vid ett seminarium i KTH:s bibliotek där kronprinsessan Victoria deltog. Här tillsammans med (från vänster) prorektor Mikael Östling, chefen för Development Office Philip von Segebaden och David Nilsson, vetenskaplig samordnare för Östersjöinitiativet.
Publicerad 2021-12-02

Havsmiljön försämras i allt snabbare takt och nu kraftsamlar KTH-forskare för att vända trenden i Östersjön.
– Vi vill lösa problemen genom bland annat elektronisk övervakning av läget i havet. Världen står inför en revolution i havsbruk där data och kunskap kommer att bli avgörande, säger David Nilsson, vetenskaplig samordnare för KTH Baltic Tech Initiative – ett initiativ som nu presenterats för bland andra kronprinsessan Victoria.

Östersjön är sedan länge i dåligt skick, främst på grund av övergödning, överfiske och giftiga utsläpp. Och problemen syns inte bara i forskningsrapporter – allt fler skärgårdsbor och fiskare vittnar om tomma fisknät, om badplatser med otjänligt vatten och havsvikar som växer igen.

– Redan före pandemin inledde KTH-forskare internationellt miljösamarbete genom EU-satsningen Clean Stormwater , som reducerar gifter i vatten från städer och reglerar avrinningen till haven, berättar David Nilsson.

Diskussionerna resulterade i KTH Baltic Tech Initiative , ett samarbetsprojekt som involverar forskare, näringsliv, finansiärer och boende i kustnära områden.

– Vi vill ingjuta hopp hos människor när det gäller miljöfrågor. Därför har vi valt ut fem startprojekt  som kan leverera viktiga och tydliga resultat redan om ett par år, berättar David Nilsson.

En datarevolution för haven

Exploateringen av haven har ökat på senare tid i takt med att havsbotten blivit en allt viktigare skörde- och odlingsplats. När tillgången på fisk minskar går människan nu enligt David Nilsson från jägarsamhälle till jordbrukssamhälle även i havsmiljö.

– Haven har en fantastisk produktionsförmåga, men när allt fler blir havsbönder vill vi ta ansvar i tid gällande bland annat alg- och musselodlingar. Vi vill inte ha ”slash and burn” och ohållbar rovdrift i haven.

Portrait of David Nilsson
– Syftet med de här konkreta insatserna är att få kvitto på att de verkligen ger resultat, säger David Nilsson.

För att motverka det som han kallar för ”en ekologisk katastrof till följd av att vi missbrukar havsmiljön” behöver forskare först och främst ta reda på hur haven egentligen mår.

– Nu är det ett så stort tryck på världens hav att vi måste få fram data i realtid. Hittills har det skapats realtidsdata på land och i rymden, men nu behövs motsvarande i vattenmiljö för att få till ett hållbart havsbruk, säger David Nilsson, och tillägger:

– Genom Östersjöinitiativet bidrar vi till en datarevolution för haven. Ett Internet of the Oceans.

I datarevolutionen ingår bland annat fortlöpande kontroller av vattnets salthalt, temperatur och syrehalt. Kontrollerna utförs genom små flyttbara sensorer, som kan fästas exempelvis på båtar och fartyg, i hamnar och på brokonstruktioner.

KTH Baltic Tech Initiative vill i första hand bidra med tekniska lösningar som adresserar tre av Östersjöns största problemområden: mänsklig påverkan, internbelastning och övergödning samt otillräcklig information om Östersjöns hälsa (se faktaruta).

– Syftet med de här konkreta och effektiva insatserna är att snabbt kunna få kvitto på att de verkligen ger resultat. Vi vill kunna visa upp en till fältmässig verksamhet och inte bara forskningsrapporter. Och så hoppas vi att det leder till mer samarbete med andra som är engagerade i Östersjön och våra havsmiljöer, säger David Nilsson.

Katarina Ahlfort
Foto: Fredrik Persson

Initiativets tre fokusområden

KTH Baltic Tech Initiative vill bidra med tekniska lösningar inom tre av Östersjöns största problemområden:

  • Mänsklig påverkan
    KTH vill minimera negativ påverkan från människan gällande miljöfarliga utsläpp i vattnet. Målet är att ta fram kunskap för privata och offentliga markägare som vill anlägga våtmarker och därmed konstruera värdefulla ekosystem. Ytterligare ett mål är att skapa en hållbar, fossilfri småbåtstrafik, och få bort spill, buller och svall genom elektrifierade småbåtar. Tekniken, som inledningsvis planeras att testas på bland annat räddningsbåtar, hoppas forskarna kunna etablera på marknaden inom fem-tio år.
  • Internbelastning och övergödning
    KTH vill minska belastningen av näringsämnen på havsbottnarna. Gamla miljösynder slår tillbaka när fosfor från 1900-talets höga utsläpp lösgörs från havsbottnens sediment och bidrar till igenväxande havsvikar och syrefria bottnar. Målet är att tillvarata fosforhaltigt bottenslam genom teknik som inkluderar en så kallad bioreaktor.
  • Otillräcklig information
    KTH vill starta en datarevolution för haven. En nyckel till att kunna sätta in rätt åtgärder vid rätt tillfälle är tillgång till en stor mängd relevant information om Östersjöns hälsa. Idag begränsas tillgången av information eftersom den baseras på kostsam och tidskrävande provtagning och laboratorieanalys. Målet är att skapa sensorer för mätning av biokemiska parametrar genom en nedsänkbar sond med multi-elektrod fluidcell, som enkelt kan fästas på rörliga båtar och fasta konstruktioner.
Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2021-12-02