Excellens, internationalisering och innovation. Det är utbildningsministern Mats Perssons nyckelord för högskolepolitiken. Det är onekligen begrepp som matchar KTH väl och anknyter till hur vi arbetar i vardagen – när orden fyllts med innehåll.
Vid en träff som hölls i mitten av januari gav ministern en kort programförklaring kring hur han ser på framtiden för svensk utbildning och forskning. När det gäller forskning och dess resultat håller svenska universitet hög standard, men ett starkare fokus på excellens är nödvändigt om inte resten av världen ska springa om oss.
KTH arbetar metodiskt på olika sätt för att vara med i matchen och stärka sin plats i den globala konkurrensen- inte minst genom vår kvalitetsgranskning av forskning RAEn (Research Assessment Exercise) som avslutades för ett år sedan. Resultaten är mycket användbara för att fortsätta utveckla vår forskning både genom att vi fått externa experters och vår egen granskande blick på forskningen och rekommendationer kring hur vi kan ta den till nästa nivå.
Genom de många strategiska satsningar som gjorts inom KTH och i samarbete med andra universitet och forskningsfinansiärer garanteras en fortsatt excellens i vår forskning. Det gäller allt från Science for Life Lab, Digital Futures till KTH:s engagemang i stadsutveckling och hållbar produktion för att bara nämna några områden.
Samarbete över landsgränser och discipliner är något vi arbetat medvetet med mycket länge där de stora samhällsutmaningarna kräver en mix av kompetens, perspektiv och tvärvetenskapliga forskningssamarbeten. Ett bra exempel är vår EU-strategi där vi genom att delta aktivt i EU:s nionde ramprogram för forskning och innovation Horisont Europa kan påverka forskningens inriktning och utveckling. Vårt samarbete i olika internationella nätverk, exempelvis vår EUI-allians Unite, ger också utökade möjligheter att fördjupa det internationella samarbetet.
Innovation är faktiskt också som hand i handske för KTH Innovation där tillämpad forskning som gör nytta är en grundbult för KTH. Vi har många exempel där framgångsrik forskning har kunnat omsättas i innovativa företagsidéer och vi har ett väl rustat stödsystem för att ta tillvara innovationer från både studenter och forskare.
När regeringen och ministern konkretiserat och preciserat sina nyckelbegrepp ser KTH fram emot att vara delaktig och en samtalspartner när det gäller den kommande högskolepolitiken liksom i dialogen kring nästa forskningsproposition som är planerad att presenteras under hösten 2024.
Nästan varje dag kan man läsa eller se i medierna om skottlossning, dödskjutningar eller sprängningar. Det är fruktansvärt och något som drabbar oss alla på olika sätt.
Det kan göda en känsla av olust, obegriplighet och misstänksamhet. En rädsla som går under huden.
Häromdagen fick det eskalerande våldet även fäste i KTH:s verksamhet och vår skola för elektroteknik och datavetenskap genom en sprängning i en byggnad i Kista. Ingen människa kom till fysisk skada, men entrén och flera av de inhysta kontorslokalerna måste repareras och återställas.
Men jag skulle egentligen också vilja fästa blicken på kraften och kompetensen i hanterandet av situationen både i fråga om krishantering, kommunikation och omtanke om de som varit direkt berörda. KTH har visat på ett snabbt och effektivt agerande för att så många som möjligt skulle få reda på vad som hänt, hur man ska agera och sedan kunna återgå till verksamheten. När polisen gett klartecken kunde undervisning och laboratorieverksamhet i vårt Electrumlaboratorium fortgå som tänkt.
Säkerheten har höjts, en del avspärrningar finns kvar och för många kommer detta sannolikt bli något som etsar sig fast – åtminstone ett tag.
Men personligen kommer jag också att tänka tillbaka på vår förmåga att möta förödande våld med omtanke och professionalitet.
Teknikutvecklingen, nyfikenheten, forskningen? Vad kommer först? De är tätt sammanlänkade och den ena drar de andra – inte minst inom livsvetenskaperna.
Det blev extra tydligt för mig vid ett besök på den nationella forskningsinfrastrukturen SciLifeLab – som drivs av KTH, Karolinska institutet, Stockholms universitet och Uppsala universitet tillsammans. Laboratoriet för livsvetenskap har flera viktiga beståndsdelar; hög kompetens, omfattande datainsamling och specifik forskningsinfrastruktur för att ta fram data i stor omfattning inom molekylära biovetenskaper i syfte att hitta och utveckla metoder inom bland annat medicin, hälsa, miljö och klimat, jord och skogsbruk.
Som besökare blir man imponerad av all den samlade kunskap som finns inom Scilifelab och den avancerade tekniska utrustningen. Här finns alltifrån stora avancerade och unika mikroskop till kommersiell utrustning, portabelt testlab för covid att användas i länder där medicinsk utrusning ofta kan saknas, för att bara nämna några delar.
Det är onekligen magiskt att ha kunnat samla all utrustning och de enorma databaser för att exempelvis bygga kunskap och analyser som kan lägga grunden för framtidens medicin. Scilifelab är också en verksamhet som drar till sig uppmärksamhet från hela världen och också en plats till vilken framgångsrika forskare söker sig.
I takt med att nya frågor ställs och letar lösningar ökar behovet av än mer avancerad utrustning och teknikutveckling. I ett envist växelspel stärker och utvecklar forskningen och tekniklösningarna varandra. Teknikutvecklingen är på så sätt både en förutsättning för avancerad forskning men också ett forskningsområde i sig som banar väg för ny kunskap inom livsvetenskaperna.
SciLifeLab kom till efter en medveten satsning på ett så kallat strategiskt forskningsområde och har därefter i olika omgångar tillförts extra finansiering och stora externa anslag, inte minst via Wallenbergstiftelserna, och KTH har hela tiden varit en viktig partner. Det kommer vi att fortsätta vara när SciLifeLab expanderar i Solna såväl som genom flera nationella noder inom ramen för den nationella infrastrukturen för livsvetenskaper.
Att besöka KTH:s olika forskningsmiljöer är på sätt och vis hisnande. Spännvidden mellan de olika forskningsområdena är enorm. Här finns allt ifrån den allra minsta nanometern, närmare bestämt en miljarddels meter 0,000 000 001 meter, till det allra största ett ljusår – 9,46 biljoner kilometer, eller mer exakt 9 460 730 472 580 800 meter. Därtill forskning om flyg, järnväg, medicinsk teknik och allt däremellan.
Om läget i världen kan kännas dystert med krig, energikris, klimatkris och ekonomi i gungning så inger en odyssé bland KTH:s forskning hopp. Och en övertygelse om att här finns lösningar eller delar av lösningar på de stora samhällsutmaningarna vi står inför när det gäller nya material, nya sätt att producera och skapa energi eller att vidareutveckla befintliga tekniska lösningar.
Att våra studenter har tillgång till – och sitter i- våra experimentella miljöer och studerar diverse fenomen gör en också glad när man går förbi. Koncentrationen och upptäckarlustan tycker jag syns lång väg för den som råkar ha vägarna förbi.
Lärandemiljöer där studenterna kan omsätta teoretiska kunskaper till praktik och få testa dem i labbets verklighet är något vi alltid kommer värna om. Det är också hisnande.
I förra veckan fick jag som nybliven rektor en gedigen önskelista av THS, Tekniska Högskolans Studentkår. I likhet med tomten kan jag inte lova att allt på listan kommer ligga under granen i år. Men flera av paketen är redan planerade och på gång.
Studentinflytande är ett fundament i ett universitets utveckling och viktigt för att kunna driva utvecklingsfrågor på KTH. Vi tar det på stort allvar- inte för att vi måste i enlighet med Högskolelagen, utan för att det bidrar till högre kvalitet. Studentinflytandet är också ett sätt att driva och åstadkomma förändring.
Studenterna är en självklar temperaturmätare på ett lärosäte och en slags tidsmaskin om man vill veta vad som är på gång på i dagens samhälle. Studenterna är med andra ord våra spejare in i framtiden.
THS önskelista.
Åter till listan, som innehåller 33 olika önskningar, alltifrån stärkt studentinflytande, starkare koppling till näringslivet, breddat deltagande, ökad integrering av JML och hållbarhet i undervisningen. Det är bara några av önskningarna som lite grovt kan kategoriseras i frågor som rör den studiesociala miljön, själva utbildningens innehåll och relationen till den framtida arbetsmarknaden. Jag kommer givetvis att titta på hela listan i detalj men jag kan se redan nu att det är mycket av allt detta vi har på gång, inte minst inom vårt arbete med framtidens utbildning.
En klapp är i alla fall garanterad under granen– nämligen att vi gemensamt tillsammans med studenterna vill forma agendan för KTH:s utveckling för de kommande åren – där kommer vi att ta tillvara ett starkt och levande studentinflytande. Det kan jag i alla fall lova redan nu lite innan julklapparna i övrigt öppnas.
Författare
