Till innehåll på sidan

Produktion av bioläkemedel i kontinuerlig process testas av CBH-forskare i stor skala

Forskare i labb.
Veronique Chotteau och fyra doktorander i labbet på AlbaNova. Foto: Jon Lindhe, KTH
Publicerad 2021-04-28

Forskare vid CBH-skolan ska göra ett försök att ta fram en kontinuerlig process för tillverkning av bioläkemedel i industriell skala. Försöket är det första i sitt slag i Sverige.

– Det är väldigt få ställen där det genomförts i industriell skala hittills, så vi har helt unika förutsättningar här. Vi hoppas kunna bevisa att konceptet vi utvecklat fungerar bra och lära oss mer om hur man skalar upp sådana processer. Vi vill visa den kapacitet som vi har i Sverige när det gäller att ta fram den här typen av process, säger Veronique Chotteau, forskare och föreståndare vid kompetenscentret AdBioPro.

Bioläkemedel är läkemedel tillverkade av celler, som används för att behandla sjukdomar såsom exempelvis cancer och diabetes. Tillverkning genom kontinuerliga processer istället för i separata steg, så kallade batches, är en metod som efterfrågas allt mer, bland annat av läkemedelsmyndigheterna i EU och USA.

Veronique Chotteau.
Veronique Chotteau. Foto: Jon Lindhe, KTH

– Man kan multiplicera processen väldigt snabbt och i många olika delar av världen, så det är ett sätt att ha väldigt bra flexibilitet från ett litet behov till att kunna producera väldigt mycket. Det är ett fält som blivit populärt de senaste åren och som ligger som bas för teknologin vi har inom det här kompetenscentret, säger Veronique Chotteau.

Nya sätt att producera bioläkemedel

AdBioPro är ett Vinnovafinansierat kompetenscentrum inriktat på att hitta nya sätt att producera bioläkemedel, bestående av ledande forskare från KTH, Karolinska institutet och Lunds universitet i samarbete med industrin.

Under maj månad leder professor Sophia Hober vid CBH-skolan, professor Bernt Nilsson i Lund och centrets föreståndare Veronique Chotteau ett försök att ta fram en kontinuerlig process för produktion av en välkänd antikropp som används för att behandla bröstcancer vid den nya testanläggningen Testa center i Uppsala. En bioreaktor för odling och tre ÄKTA-apparater för automatisk rening kommer att vara sammankopplade i försöket, som genomförs av fyra doktorander.

–Vi kommer delvis att försöka bevisa att det fungerar. Vi uppnår en celltäthet som är väldigt hög, 100 miljoner celler/ml, vilket är ungefär fem gånger högre än vad man brukar ha i en vanlig process som man skulle göra i batch. Att göra det kontinuerligt är en utmaning i sig. Från Lunds universitet tillförs en optimering av detta system som möjliggör flödet, säger Veronique Chotteau.

Gynnar patienten

I försöket används för första gången också en ny sorts ligand i reningsprocessen. Den har tagits fram av professor Sophia Hobers team och använder sig av kalcium, vilket gör den skonsammare mot antikropparna än den ursprungliga molekylen, protein A, som kräver ett väldigt lågt pH-värde.

Förutom att kontinuerliga processer är mer effektiva ekonomiskt och har en större flexibilitet och produktionskapacitet, leder de även till en bättre kontroll av kvalitén på läkemedlen, vilket i slutänden gynnar patienten.  

– Eftersom proteinerna produceras från levande organismer kan resultatet variera ganska mycket i slutänden. Med hjälp av kontinuerliga processer bibehålls samma förhållanden i hela processen. Man kan också använda mycket engångsmaterial, vilket också har sina fördelar. Förvånande nog är engångsmaterial baserat på plast mycket bättre för miljön än utrustning i stål. De jättestora anläggningar som är alternativet kräver otroligt mycket energi och vatten, säger Veronique Chotteau.  

Text: Sabina Fabrizi

Kontakta Veronique Chotteau

Innehållsansvarig:webmaster@cbh.kth.se
Tillhör: Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH)
Senast ändrad: 2021-04-28