Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Ekomatsal till SOS-Barnbyar i Zanzibar

Publicerad 2015-01-01

Masterstudenterna Catharina Arehög och Elin Pramlid åker i år till Zanzibar för att hjälpa till att bygga en ekologisk skolmatsal med självförsörjande system åt en SOS-barnby.

– Det känns fantastiskt inspirerande, säger Catharina Arehög.

Hon och Elin Pramlid läser på Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad vid KTH. De kommer att göra själva fältundersökningen i Tanzania som en del av sitt examensarbete tack vare ett bidrag från KTH Opportunities Fund.

Allt började med att Catharina Arehög sommarjobbade på stadsbyggnadskontoret i Ängelholm. En lokaltidning gjorde ett reportage om henne där hon berättade att hon drömde om att ge sig ut i världen och göra en insats. Anna Weber och Nathalie Mair från Arkitekter utan gränser läste artikeln, tog kontakt med henne och frågade om hon ville jobba med ett projekt på Zanzibar – att bygga en ekologisk skolmatsal till de 1000 barnen som bor på sos-barnbyn där.

– Läget är akut för den de har i dag rymmer bara 50 barn och det regnar in genom taket, säger Catharina Arehög.

Arkitekterna har skissat på 900 kvadrat­meter fördelat på flera byggnader – en ny matsal med kök, ytterligare en matsal som kan fungera som aula, en byggnad med omklädningsrum, en toalettbyggnad och ett gethus. Tanken är nämligen att använda getgödsel tillsammans med matavfallet och omvandla det till biogas bland annat för att driva köksutrustningen i ett självförsörjande system. Elen ska komma från solenergi och regn­vattnet ska återanvändas. Över huvud taget ska miljö­vänligt material användas till bygget som kokosnötsträd, tegel som tillverkas på plats av lera och träpluggar och rep som surrar ihop konstruktionen i stället för spikar.

– Vi vill helst undvika stål som är resurskrävande och inte lokal­producerat. Vi ska räkna på takets hållfasthet, de tekniska lösningarna med solenergin och hur regnvattnet ska ledas ner till lagringstankar i marken. Vi ska också titta på hur byggnaderna ska förankras i marken på grund av stor vind- och regnbelastning. Det kan bli ett stråtak och en lerkombination till grunden.

I Sverige kommer de att kontrollera beräkningarna och simulera bygget i 3D för att kunna färdigställa examensarbetet.
 

Text Ann-Katrin Öhman

KTH Magazine 01 JANUARI, 2015

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2015-01-01