”En illa fungerande bostadmarknad gör Sverige sårbart”

– Min oro handlar om att den dåligt fungerande bostadsmarknaden skapar obalanser i ekonomin som gör Sverige allt mer sårbart. Det är inte rimligt att staten fortsätter stimulera hushållens upplåning – ränteavdragen är för höga, och husbyggandet måste öka, säger Cecilia Hermansson.

Hon har i decennier analyserat det ekonomiska läget i Sverige och i världen. Under sina 14 år som prognoschef och chefekonom på Swedbank analyserade hon bland annat konjunktur, ekonomisk politik, finanskriser och fastighetsmarknad. I början av 2013 kom hon till KTH på heltid som industridoktorand på Centrum för bank och finans.

– Det som hände när politiker och Riksbanken beslutade att  skatter och räntor skulle sänkas i Sverige , samtidigt som ränteavdragen behölls, var att efterfrågan på bostäder stimulerades samtidigt som utbudet var alltför lågt, förklarar hon.

– Och när fastighetsskatten togs bort ökade värdet på villor på Lidingö med någon miljon över natt. Att plötsligt slippa en kostnad på tusentals kronor i månaden är förstås mycket värt vid försäljning.

Cecilia Hermansson anser att ränteavdragen som i dag gäller upp till obegränsade belopp borde sänkas och begränsas genom ett övre tak.

– Det borde vara intressant för svenska politiker att studera det danska exemplet där avdragen minskas successivt med någon procent per år. Det är viktigt att det görs stegvis så att hushållen kan planera sin ekonomi.

– Förr åt inflationen upp huslånet, man behövde inte amortera så mycket för att lånet skulle sjunka.  Det är bra om bankerna nu kan komma överens om regler för amortering, säger Cecilia Hermansson.

Hon ser positivt på dagens bolånetak som bara tillåter lån på upp till 85 procent av bostadspriset.

– Taket gör det lättare att hantera ett eventuellt framtida prisfall på bostaden. Nackdelen är att bolånetaket samtidigt gör det svårt för unga att ta lån, eftersom en person som exempelvis vill köpa bostad för 2 miljoner måste ha 300 000 kronor till kontantinsats.

Vilka följder ser vi i samhället av att bostadsläget ser ut så här?
– Att många på grund av bostadsbristen väntar alltför länge med att bilda familj till exempel. Och att vi har svårt att få hit arbetskraft från andra städer och länder. Tillväxten hålls tillbaka, och Riksbanken har hållit ränteläget onödigt högt, vilket också dämpar svensk ekonomi och inflation.

– OECD  och EU-kommissionen har kritiserat Sverige  för obalanserna på bostadsmarknaden som även försvårar för arbetsmarknaden och Riksbanken. Det gäller att genomföra reformer som ökar incitamentet att bygga fastigheter, samtidigt som stimulanserna på efterfrågesidan minskas, säger Cecilia Hermansson.

En orsak till att ingenting händer i frågan är enligt henne att det är valtider och att båda politiska blocken tvekar kring reformer på bostadsmarknaden.

– Planprocesser och hyresreglering är exempel på komplexa områden som behöver förändras. Problemen är störst i storstadsområdena, samtidigt som urbaniseringen tilltar. Många svenskar som röstar vill inte ha fastighetsskatt och förändrade ränteavdrag, och många kommuner är tveksamma till ett ökat byggande, säger hon.

Vad är ditt budskap till politikerna?

– Se till att komma överens om förslag för att skapa balans i ekonomin! Om en ny regering får majoritet kan den genomföra skarpare åtgärder, men uthålliga reformer måste ändå göras upp över blockgränserna, samarbete är helt avgörande.

Viktigt för euroområdets och eurons framtid är enligt Cecilia Hermansson att samspelet mellan centralbank, finanspolitik och banker fungerar bättre.

Hon konstaterar samtidigt att läget trots allt ser ljusare ut på världsmarknaden framöver, och att botten tycks vara nådd i krisdrabbade länder i Europa – men det kommer ta tid innan arbetsmarknaden har förbättrats.

– Sverige är en liten öppen ekonomi, som konjunkturmässigt sett är mycket beroende av omvärlden. Under den globala finanskrisen påverkades även vi, inte minst genom stigande arbetslöshet. Personer med jobb har ändå klarat sig hyggligt efter krisen, tack vare stabila reallöneökningar och förhållandevis låga bolåneräntor, säger Cecilia Hermansson.

Vad är enligt dig det värsta som kan hända i svensk ekonomi framöver?

– Att vi tappar stora och viktiga företag, och att arbetsmarknaden försämras kraftigt även i storstäder. Om vi dessutom de närmaste åren skulle få en ketchupeffekt på bostadsmarknaden, genom att det plötsligt skulle byggas alltför mycket, finns risk för större prisfall på husmarknaden som ger svallvågor till resten av ekonomin.

Vad skulle du se som det bästa scenariot för Sveriges framtida ekonomi?
– Att svensk export och svenska investeringar förbättras, att arbetsmarknaden stärks och att huspriserna följer vår nominella BNP-utveckling, samtidigt som vi får balans mellan utbud och efterfrågan.

Som chefekonom på Swedbank var Cecilia Hermansson chef för 12 personer i fyra länder. Hon blev ofta anlitad som föredragshållare och var ständigt uppvaktad av media. Sedan februari 2013 har hon funnit sig väl till rätta som heltidsdoktorand på KTH.

– Svenska politiker får kanske större gehör för ekonomiska förändringar än de tror hos nästa generation vilket är något jag ser bland dagens studenter, säger hon.

– Nu gäller det för politikerna i hela Europa att genomföra institutionella förändringar för att stabilisera läget efter krisen. Och för att minska sårbarheten för nya kriser. För det vet man säkert, nya kriser kommer alltid…

Text: Katarina Ahlfort

Cecilia Hermansson: Ska Sverige ha euro?

– Rent ekonomiskt skulle vi i Sverige klara av att ha euro som valuta bättre än många andra länder. På sikt tycker jag vi ska ha euron, men just nu vill jag avvakta och se hur eurosamarbetet utvecklas. Om vi inte är med kan vi visserligen inte påverka utvecklingen, men de institutionella förändringarna i euroområdet måste få tid att sätta sig.

– En ännu viktigare fråga är hur Sverige vill förhålla sig till Europa. Vill vi vara en egen spelare, som Storbritannien som snart kanske helt överger EU, och Norge som redan står utanför? Eller vill vi vara en del av Europa, där även exempelvis alla de Baltiska staterna och Polen snart också ingår? Vi måste ta reda på vad vi vill med samarbetet.