Gemensamma forskningspolitiska prioriteringar för Stockholm

För att tydliggöra vilka gemensamma behov som finns i Stockholmsregionen när det gäller forsknings- och innovationspolitiken har nio av regionens viktigaste aktörer gått samman och formulerat fyra centrala områden i behov av satsningar. Dessa är i korthet:

·         Finansiering av forsknings- och innovationsstruktur.

Stockholmsregionen behöver finansiering av forskningsanläggningar och anläggningar för tester, demonstrationer och verifieringar under så verkliga förhållanden som möjligt. Till exempel behöver Science for Life Laboratory (SciLifeLab), vissa ekonomiska garantier.

·         Stöd till tjänsteinnovationer.

Näringslivet i Stockholmsregionen kännetecknas av ett stort antal kvalificerade tjänste- och serviceföretag. För att stimulera till fler och bättre tjänsteinnovationer, liksom kommersialiseringen av dessa, krävs konkreta åtgärder.

·         Statlig strategi för offentligt riskkapital.

Försörjningen av riskkapital till investeringar i tidiga skeden är otillräcklig i dag. Detta bromsar framväxten av nya, innovativa företag. De statliga resurserna behöver fokuseras i en strategi för offentligt riskkapital.

·         Statlig strategi för innovationsupphandling.

Regelverk och missuppfattningar gör att offentlig innovationsupphandling inte bidrar till utvecklingen av regionen på ett optimalt sätt. En statlig strategi för innovationsupphandling behövs.

Förutom KTH står även Karolinska institutet och Stockholms universitet bakom den gemensamma inlaga, som skickats in till regeringen via Länsstyrelsen i Stockholm län. Katarina Kämpe, tillförordnad landshövding i Stockholms län, konstaterar att de satsningar som framhålls i skrivelsen är nödvändiga om Stockholmsregionen ska lyckas behålla positionen som den mest kunskapsintensiva regionen utanför USA.Honmenar vidare att detta inte är enbart en fråga för Stockholms län utan är en förutsättning för hela Sveriges fortsatta utvecklings- och tillväxtmöjligheter.

– Bromsas tillväxt och innovationskraft i Stockholmsregionen får det omedelbart negativa konsekvenser i resten av landet, säger Katarina Kämpe.

Science for Life Laboratory (SciLifeLab) – en av de forskningsanläggningar som enligt den gemensamma skrivelsen behöver säkrad finansiering – är ett av resultaten av regeringens förra forskningspolitiska proposition. I denna gjordes satsningar på ett tjugotal strategiska områden och den enskilt största satsningen var just inom SciLifeLab:s verksamhetsområde, molekylär biovetenskap.

– De senaste åren har en diskussion förts om att ytterligare lyfta SciLifeLab till en spelare i den yttersta världseliten. För att komma dit behövs mer resurser. Det finns positiva signaler från regeringen om att sådana kan komma i forskningspropositionen och vi har också stöd från kommuner, landsting, län och näringsliv, säger KTH:s rektor Peter Gudmundson.

Den gemensamma skrivelsen är undertecknad av: Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet, Charlotte Broberg, biträdande finanslandstingsråd, Stockholms läns landsting, Peter Gudmundson, rektor vid Kungliga Tekniska högskolan, Ulla Hamilton, trafik- och arbetsmarknadsborgarråd i Stockholms stad, Harriet Wallberg-Henriksson, rektor vid Karolinska institutet, Katarina Kämpe, tillförordnad landshövding, Stockholms län, Erik Langby, ordförande, Kommunförbundet Stockholms län, Sten Nordin, finansborgarråd, Stockholms stad, Maria Rankka, VD för Stockholms Handelskammare och Olle Zetterberg, VD för Stockholms Busieness Region.

  Läs hela den gemensamma skrivelsen.

Håkan Soold