Till innehåll på sidan

Han utmanar ljudhastigheten i NASA:s vindtunnel

Professor Ulf Ringertz står framför ett modelflygplan i vindtunneln
Professor Ulf Ringertz testar flygplans beteende vid och över ljudets hastighet i NASA:s Transonic Dynamics Tunnel. Hans team har byggt en generisk stridsflygplansmodell baserad på egenskaperna hos Gripen JAS 39.
Publicerad 2023-11-28

Ett samarbete mellan KTH och NASA lyfter forskning inom flygteknik till nya höjder. Projektet är ett betydande bidrag till flygsäkerhet och understryker vikten av internationella partnerskap inom forskning.

Arbetet leds av professor Ulf Ringertz. Tillsammans med sin forskningsgrupp vill han undersöka samspelet mellan aerodynamiska krafter och flygplans strukturella flexibilitet med målet att förbättra flygsäkerheten.

- Denna forskning är kritisk, särskilt när flygplan passerar ljudhastigheten. Under dessa förhållanden uppstår aeroelastiska instabiliteter, vilket kan potentiellt leda till strukturella skador i flygplan. Genom att förstå och kontrollera dessa fenomen, blir det i längden möjligt att förbättra flygsäkerheten, säger Ringertz, som nyligen besökte USA för att genomföra tester i NASA:s vindtunnel.

En unik testanläggning

Transonic Dynamics Tunnel på NASA Langley Research Centre

En central del av projektet är NASA:s Transonic Dynamics Tunnel (TDT), en unik vindtunnel som kan fyllas med luft eller tunga gaser och generera hastigheter över ljudhastigheten.

 - Det är en exceptionell möjlighet att få tillgång till en anläggning som är helt unik i världen. I TDT-tunneln testar man just nu även rymdraketer för NASA:s kommande Marsresa och en helikopter som ska flyga på Titan, en av Saturnus månar, berättar han.

Huvudnyttan med testerna på NASA är att samla data för att bättre förstå hur flygplan beter sig nära ljudhastigheten, där både civila och militära flyg ofta befinner sig.

- Forskningen har stor samhällelig betydelse. Den bidrar till förbättrad säkerhet och luftvärdighet för avancerade flygplan som Gripen JAS 39 och spelar en viktig roll i utbildningen av framtida flygingenjörer vid KTH, säger Ulf och fortsätter. Vi har även en rad gemensamma tekniska utmaningar som rör flygplanets roder och upphängningssystem för extern last. Dessa utgör en solid grund för fortsatt samarbete.

Svensk innovation, amerikanska resurser

En del av sensorer och fiberoptiska kablar som möjliggör mätningar av fysiska fenomen är inbyggda i flygplanskroppen. Foto:KTH

Samarbetet, som påbörjades 2015 och löper åtminstone till 2025, kombinerar svensk vetenskaplig expertis med amerikanska resurser. Detta öppnar upp för nya innovationer.

- Initiativet kommer ursprungligen från KTH och vi har tillsammans lyckats etablera ett samarbete som inte bara gynnar de involverade organisationerna utan även Sverige och USA. Vi delar risker och kostnader men även all data och forskningsresultat, förklarar Ringertz.

För att göra testerna verklighetstrogna har Ringertz och hans team konstruerat en skalenlig stridsflygplansmodell byggd av kolfiberkomposit. Det är samma material som används i moderna trafikflygplan som Boeing 787 och Airbus 350, vilket möjliggör lägre vikt med bibehållen hållfasthet. Forskarna har också utvecklat inbyggda instrumenteringssystem, inklusive sensorer som möjliggör noggranna mätningar av deformation, lufttryck och acceleration.

Text: Marta Marko-Tisch ( martamt@kth.se )

Ulf Ringertz

  • Professor i flygteknik och har utvecklat masterprogrammet Flyg- och rymdteknik på KTH
  • Har samarbetat med NASA i 15 år
  • Utanför jobbet deltar han i utredningar för Statens Haverikommision
  • Passion: tävlar i segelflyg
Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2023-11-28