Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Hjärnträning görs synlig genom app och headset

En man använder Mendi headset och appen på en mobiltelefon
Genom headsetet och appen ser användaren sina egna hjärnsignaler och påverkar dem i olika spel genom fokuserad tankeverksamhet. På skärmen syns hur kroppen pumpar blod till de områden i hjärnan som tränas. Tekniken kallas neurofeedback och har tidigare främst använts inom vården och av företagsledare och sportstjärnor för att behandla bland annat stress, ångest, ADHD, sömnproblem, migrän och minnessvårigheter.
Publicerad 2021-02-23

Att träna hjärnfunktioner med hjälp av ett headset med infrarött ljus och en app innebär enligt KTH-alumn Rickard Eklöf en rent fysisk träning för hjärnan.
– Men det här träningspasset ger inte träningsvärk som återkoppling. En aktiverad hjärna märks av på andra sätt, bland annat genom att det kan bli lättare att koncentrera sig och ha bättre kontroll över sitt humör, säger han.

Neurofeedback har i åratal använts av psykologer för patienters hjärnträning och av företagsledare och elitidrottare som vill vässa sina personliga resultat.
Nu vill Rickard Eklöf  göra tekniken tillgänglig för allmänheten genom innovationen Mendi .

Så här går Mendis hjärnövningar till:
1.Fokusträning. Användaren fokuserar kraftfullt på sin hjärnsignal, som avbildas på skärmen i realtid. Genom tankeverksamhet ska användaren få aktiviteten på skärmen att öka, och en av uppgifterna är att få värdet i en digital mätare att stiga uppåt.
2.Kontrollträning. Användaren får tänka intensivt på en situation tidigare i livet där hen kände sig lugn, trygg eller i kontroll. Uppgiften är att stanna kvar i den positiva känslan under ett helt träningspass, som kan vara mellan 3 och 15 minuter långt.

Rickard Eklöf
Under psykologiövningarna mäts och registreras hjärnaktiviteten rent fysiskt. – Man kan säga att användaren och hårdvaran blir ett, säger Rickard Eklöf, grundare till Mendi.

– Under träningen syns neuronerna i realtid, i en tredimensionell bild som skapas när infrarött ljus i olika längder mäter blodflödet och syresättningen i hjärnan. Verksamheten i pannloben registreras genom headsetet och användarens hjärnaktivitet återspeglas därefter via bilden på en skärm, förklarar Rickard Eklöf.
För de flesta användare kan det enligt honom räcka med tre träningspass på 10 minuter vardera per vecka för att nå bästa möjliga resultat.

Vad är det då som händer i hjärnan?
– Träningen förändrar olika kopplingar i hjärnan och förstärker dem, genom att användaren exempelvis fokuserar på att stanna kvar i en viss känsla. Man kan se en direkt länk mellan hur man mår och hur hjärnan presterar.
I framtiden ser Rickard Eklöf möjligheter att användare med hjälp av tränings-appen även ska kunna förbättra sitt minne, sin planeringsförmåga och sin sömn.
–Vi har idéer till ett 50-tal möjliga framtida träningsområden.

Mendi headset och appen som visas på en mobiltelefon

Stort intresse från hjärnforskare

Teamet bakom Mendi har kontakt med flera forskargrupper som ser stora möjligheter i att kunna mäta och jämföra resultat från tiotusentals teknik-användare – något som snabbt skulle kunna ge studier statistisk signifikans.
Användare som vill bidra till forskningen kan välja att göra sina anonymiserade träningsresultat tillgängliga för forskargrupper genom Mendis Open Science Framework.

– Vi har bland annat kontakt med hjärnforskare i Tyskland och USA som gärna tar del av det här potentiellt enorma experimentet, som självklart bygger på valfrihet från användarnas sida, säger Rickard Eklöf.

Headsetet Mendi lanserades på kickstarter  i april 2020 och i dagarna sker produktionsstart i Småland.
– All tillverkning sker i Sverige. De första hundra pannbanden skickas ut i slutet av februari, och vi räknar med att våra 9 500 förbeställda pannband ska ha levererats i maj.

Katarina Ahlfort
Foto: Mendi

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2021-02-23