Mänsklig medkänsla blir en konkurrensfördel gentemot robotkollegor
Claudia Olsson, expert inom digitalt ledarskap
– Tekniksprång har alltid skrämt människan, eftersom det kan vara svårt att överblicka de långsiktiga konsekvenserna. Men ju mer vi lär oss om artificiell intelligens, desto bättre kan vi förbereda oss för framtiden och förhindra att tekniken ska kunna användas mot oss, säger KTH-alumn Claudia Olsson, expert inom digitalt ledarskap.
På framtidens arbetsplatser, där människor och robotar allt oftare kompletterar varandra, ser Claudia Olsson att flera av dagens yrkesroller kommer att behöva omformas.
– Självkörande bilar och truckar förändrar exempelvis chaufförsyrket. Artificiell intelligens som både kan rita hus och designa grafiska profiler stöper om designerns roll. Och automatisk redovisning kan minska behovet av redovisningsekonomer framöver, säger hon.
Även ingenjörsrollen kan enligt Claudia Olsson komma att förändras, eftersom uppgifter som exempelvis dataprogrammering helt eller delvis kan ersättas av en framtida automatiserad kodning, och utföras av robotar.
– Många tror att robotar enbart kan ersätta personal med enkla repetitiva arbetsuppgifter, men på arbetsmarknaden finns stort behov av att automatisera den yrkeskompetens som är dyrast eller svårast att få tillgång till.
Finns det några mänskliga egenskaper som behövs på arbetsmarknaden och som fortsatt inte kan ersättas av AI?
– Ja, robotar kan inte ersätta människan i yrken med uppgifter som kräver en mänsklig omsorg och medvetenhet. Den mänskliga kontakten behövs fortsatt inom exempelvis vård och omsorg.
– Vi ser dessutom på de flesta arbetsplatser att kulturen, ledarskapet och samspelet mellan människor är avgörande för hur väl vi lyckas möta snabb förändring i en digital värld. Människans lärande, medkänsla och kreativitet blir därför allt viktigare att utveckla.
Tekniken som demokratiserande kraft
Ytterligare en egenskap hon benämner som ”unikt mänsklig”, och som därmed utgör en konkurrensfördel gentemot robotar, är förmågan att ställa rätt frågor vid rätt tidpunkt – frågor som verkligen är till nytta och värde för människan.
Claudia Olsson ser det som viktigt att samhällen arbetar långsiktigt för ”det som är etiskt och empatiskt rätt” i AI-sammanhang.
– Tekniken kan vara en demokratiserande kraft om vi tar vara på dess fulla potential och samtidigt måste vi säkerställa att vi utvecklar tekniken utifrån tydliga etiska principer.
Vad säger du till personer som ser AI:s växande roll i samhället som hotfull?
– Jag har full förståelse för det, eftersom konsekvenserna av AI kan bli negativa om vi inte tar fullt ansvar. Vi behöver se risker men även ställa in oss på att ta vara på möjligheterna. Men vi får inte bli för pessimistiska. Generellt ser jag en tendens att måla upp skräckscenarier kring både AI och digitaliseringen i stort, och jag tror inte någon gynnas av att vara rädd för utvecklingen. Vi bör istället lägga tid på att lära oss mer om utvecklingen, för att kunna fatta bättre långsiktiga beslut, både för individen och för samhället.
"Vi ska vara pålästa och förberedda"
Hon poängterar värdet i att skapa mer dialog och gemensamma regleringar av AI-system länder emellan.
– Vi behöver mer internationella samarbeten kring hur exempelvis våra personliga data ska få hanteras.
Claudia Olsson tror det i närtid kommer att uppstå många nya frågor kring vad som är tillåtet och inte i hanteringen av datainsamling, inte minst gällande aspekter som övervakning och integritet.
– Vi gör viktiga val i olika teknikskiften, och vi ska vara pålästa och förberedda. Även om man exempelvis känner sig trygg med att dela med sig av personliga data idag, vet man inte hur ens data kan komma att användas långsiktigt. Därför tycker jag det behövs mer eftertanke och kunskap kring datasäkerhet generellt. Lärandet blir en framgångsfaktor för vårt framtida samhälle.
Text: Katarina Ahlfort
Foto: Mikael Sjöberg