Mellanstadieelever lär sig programmera på KTH i Flemingsberg
Under fem tisdagar i vår har tio mellanstadieelever från Vistaskolan i Huddinge fått lära sig programmera i en av datasalarna på KTH i Flemingsberg. Tisdag 24 maj var sista tillfället och barnen fick visa de spel de har skapat för varandra.
– Det har varit jättekul att gå kursen, både lärorikt och lite utmanande. Jag skulle vilja fortsätta att programmera och utveckla ett coolt spel, säger ett av barnen, Uma Sinadinovic Sallander som går i årskurs 4 på Vistaskolan.
– Det är oftast enkla spel som barnen skapar i programmeringsspråket Scratch. De är väldig kreativa och kommer ofta på nya idéer för hur de vill utveckla de basuppgifter som de får av oss. De har även fått testa att programmera i JavaScript, säger Agata Lucja Wojcik. Hon går andra året på högskoleingenjörsprogrammet i datateknik på KTH i Flemingsberg och är en av de tre KTH-studenter som håller i träffarna tillsammans med en student från Södertörns högskola och en doktorand från KTH.
Börjar med en övning utan dator
Under träffarna har hon och de andra studenterna först en kort genomgång innan de tillsammans med eleverna gör en övning utan dator som förklarar de grundläggande idéerna bakom programmering, Resten av tiden jobbar barnen individuellt med dagens programmeringsuppgift och studenterna hjälper till om det behövs.
– Barnen är alltid otåliga att få börja programmera själva och därför planerar vi mest tid åt det, säger Agata Lucja Wojcik.
Det här är ett samarbete mellan KTH, Södertörns högskola och Kodcentrum, Flemingsbergs Science samt Huddinge och Botkyrka kommun. Upplägget bygger på Kodcentrums koncept för att introducera barn till programmering. Målet är att väcka intresse för teknik och digitalt skapande och att bredda rekryteringen till högskoleutbildning.
– De vi prioriterar i det här är tjejer samt barn som kommer från socioekonomiskt utsatta områden, säger Frida Lindberg, projektledare för satsningen.
Förutom programmeringsövningar i Scratch med dator är det också lekar för logiskt tänkande i grupp.
– I en av lekarna, som heter Robotkompis, får barnen ge varandra olika kommandon på papper för att träna det logiska tänkandet bakom programmering, säger Frida Lindberg.
Agata Lucja Wojcik berättar att hon själv inte fick några liknande möjligheter när hon själv gick mellanstadiet. Hon tror att hon hade tyckt det var kul att testa programmering redan då.
Kan väcka intresse för teknisk utbildning
– Den första gången jag insåg att programmering inte är någonting obegripligt utan tvärtom faktiskt ganska roligt var långt efter att jag tagit studenten. Jag tycker att det vore bra att prova på det lite tidigare, säger Agata Lucja Wojcik.
Hon tror att den här satsningen kan bidra till att några av barnen blir intresserade av teknisk utbildning.
– Vi ser tydligt att de är väldigt intresserade av vad vi visar och berättar om. Det är inte som att ha en till vanlig lektion på skolan, utan någonting annorlunda som de gärna deltar i. Sådana träffar är något man kommer ihåg länge och kan säkert bidra till att de kanske väljer teknisk utbildning senare, säger Agata Lucja Wojcik.
Sebastiaan Meijer är biträdande skolchef på Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa på KTH och är verksam vid KTH i Flemingsberg. Han var med vid barnens första programmeringsträff och tror att den här satsningen på sikt kan bidra till att fler ungdomar från studieovana miljöer söker till KTH.
– För att kunna välja högre utbildning är det viktigt att du kan föreställa sig hur det är på högskolan. Kommer du från en studieovan bakgrund behöver vi högskolor skapa möjligheter för att tidigt kunna ta del av verksamheten på lärosätet. Med de här kodningsträffarna kan vi ta in ett antal elever, och via dem hoppas vi att vi når ännu flera, säger Sebastiaan Meijer.
Håkan Soold