Ny forskning visar byggnaders klimatpåverkan

Det är på uppdrag av Boverket som KTH-forskaren Tove Malmqvist tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet och konsultföretaget WSP tittat närmare på byggnaders klimatpåverkan. Anledningen är att bygg- och fastighetssektorn står för cirka en femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Hälften av dessa kan kopplas till själva byggandet och nybyggnad samt renoveringar. Om importerade byggnadsmaterial också räknas in är utsläppen ännu större.  

Obligatorisk klimatdeklaration

På grund av detta har byggandets klimatpåverkan under flera år diskuterats och för att driva på utsläppsminskningar från nya byggnader infördes 1 januari 2022 en ny lagstiftning som kräver obligatorisk klimatdeklaration för flertalet nya byggnader. 

Utan tydliga riktlinjer är detta lättare sagt än gjort, och det är där forskningsarbetet kommer in i bilden.
 
– Hittills har det bara funnits begränsat med studier av enstaka byggnaders klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. Detta är den första studien som har beräknat detta för ett stort antal byggnader och dessutom så att resultaten är jämförbara, säger Tove Malmqvist, docent på avdelningen för hållbarhet, utvärdering och styrning vid KTH.

Kan påverka byggbranschen

Detta innebär att forskare kan ge en bra bild över klimatpåverkan för att bygga nya hus idag i Sverige, både i medeltal men också till exempel för de 25 procent "bästa" respektive "sämsta" byggnaderna med hjälp av kvartilvärde.

Tove Malmqvist hoppas att forskningsresultatet kan påverka byggbranschen på flera sätt.

– Genom arbetet har byggbranschen ett gediget, kvalitativt och relevant underlag för att identifiera och realisera många olika åtgärder för att man skall kunna bygga för att nå låg klimatpåverkan. Förhoppningen är därför att arbetet kan bidra till innovation och nya initiativ för konkreta klimatåtgärder i byggandet.

Inte dyrare bygga klimatsmart

Hon tror inte slutkonsumenter kommer att märka så mycket av denna utveckling, men precis som vi nuförtiden kan läsa om husets energiprestanda i mäklarannonser kommer vi kanske snart kunna få information om husets klimatfotavtryck på samma sätt. 

– Om det är dyrare att bygga klimatsmart? Nej. Jag tycker att vår studie tydligt visar att det redan idag går att bygga med någorlunda låg klimatpåverkan utan att det för den skull kostar mer.

Forskarna har precis blivit beviljat ett nytt anslag från Energimyndigheten för att bland annat titta närmare på varför klimatpåverkan kan skilja sig så mycket mellan olika byggnader av samma typ som de inte hunnit med i rapporten till Boverket.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Tove Malmqvist på 08 - 790 85 53 eller tove.malmqvist@abe.kth.se.

Faktaruta

• I sin rapport redovisar forskarna referensvärden. Detta är nivåer som aktörer i byggbranschen kan använda sig av för att jämföra sig mot för att förstå om de ligger bra till eller ej med byggnader de producerar. Sådana jämförelsetal har efterfrågats ofta under senare år och börjat utvecklas i andra länder. Beräkningsmetodiken skiljer sig dock åt mellan länder, och det går inte att jämföra sig rakt av med andra länders tal. Därför har branschen behövt få till jämförelsetal för Sverige.
• Är det något resultat som är överraskande? Ja, Tove Malmqvist blev förvånad över att det fortfarande är så stora skillnader i klimatpåverkan för olika hus inom samma byggnadstyp. Detta trots att forskarna generellt använt sig av samma underlag om byggnaderna och samma metodik. Exempelvis varierar klimatpåverkan för att bygga flerbostadshus med betongstomme med så mycket som en faktor 2. De "bästa" husen har mer än hälften så stor klimatpåverkan som de "sämsta" inom denna grupp trots att kraven på flerbostadshus är väldigt likartade. De stora skillnaderna här beror inte på material i stommen eller att någon använt en ”grönare” betong, utan handlar om design- och konstruktionsval. Det visar dels på att det finns stora potential att minska klimatpåverkan, dels att det finns många fler åtgärder att arbeta med än att bara bygga i trä.