Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Så överlever Sveriges teknikföretag

Publicerad 2017-12-15

Regelbundna kontakter på högsta ledningsnivå och fler industridoktorander ute i företagen. Så vill Pontus de Laval, teknikchef på Saab och årets vinnare av KTH:s guldmedalj för industrisamverkan, öka samarbetet mellan industri och akademi.

För att Sveriges teknikföretag ska kunna överleva på lång sikt krävs dels att de lyckas rekrytera duktiga ingenjörer, dels att de hänger med i forskningsutvecklingen.

− Det är avgörande för industrins överlevnad att vi har en kontinuerlig koll på de senaste forskningsrönen och en förmåga att avgöra vid vilken tidpunkt de kan lyftas in och användas i våra produkter, säger Pontus de Laval, teknikchef på försvars- och säkerhetsföretaget Saab.

− Dessutom är det är viktigt att företaget är känt bland studenter; KTH och andra universitet som Chalmers, Linköping och Lund är våra stora rekryteringsbaser.

Som teknikchef har Pontus de Laval det övergripande ansvaret för företagets samarbeten med den akademiska världen och för sina insatser för främjandet av samarbete mellan industri och universitet fick han KTH:s guldmedalj för industrisamverkan 2017.

− Det känns roligt och lite överraskande, men är definitivt ett erkännande av både min och Saabs relation till akademin, säger han.

Vi träffas på Saabs högkvarter i Alvik i västra Stockholm den 15 november. Kvällen innan har Pontus de Laval varit med och firat Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses 100-årsjubileum på Tekniska museet i Stockholm – en stor galamiddag med cirka 250 gäster.
− Så jag är aningen trött i dag, säger han.

Aningen trött, men glad.
I samband med 100-årsfirandet fick Sveriges största forskningsprogram, Wallenberg Autonomous Systems and Software Program, WASP, ett tillskott på en miljard kronor för att bygga kompetens inom olika delar av artificiell intelligens − maskininlärning, djupinlärning, och matematik.

KTH-professorn Danica Kragic kommer att leda forskningen om maskin- och djupinlärning. Professor Johan Håstad – även han från KTH – leder den matematikforskning som är relevant för AI.
− WASP har redan nosat på området, nu får vi helt andra ekonomiska möjligheter, säger Pontus de Laval.

Själv var han starkt bidragande till att WASP-programmet, där både KTH och Saab ingår tillsammans med flera universitet och företag, kom till.

− Ericssons forskningschef Sara Mazur och jag tillfrågades av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse om hur vi såg på industrins viktigaste forskningsutmaningar. Vi var eniga om att det var dels mjukvaruområdet, dels ökad grad av automation som var viktigast. Forskningen inom de här områdena är helt avgörande för den tekniskt inriktade industrin och i förlängningen för hela samhället, säger Pontus de Laval.

WASP omfattar bland annat en forskarskola med fler än 100 doktorander där cirka hälften kommer från industrin. Projektet har också lyckats rekrytera flera tunga internationella forskare samt inrättat två demonstrationsarenor där forskarna kan testa sina idéer tillsammans med industrin.

− En av arenorna finns på ett avlyst område i havet utanför Västervik. Här testas samverkande system i ”search and rescue”-scenarier, det vill säga autonoma system och mjukvara som kan användas vid räddningsinsatser och där den stora utmaningen ligger i att få flera autonoma farkoster att agera tillsammans.

− Ett exempel på ett sådant system är den testplattform för obemannade ytfartyg, Piraya, som Saab är i färd med att utveckla, säger Pontus de Laval.

Landbaserade komplexa trafiksituationer med smarta transportsystem, där trafik- och samhällsinformation trådlöst kopplas ihop med intelligenta självkörande fordon, testas på den andra arenan, som ligger på AstaZero utanför Borås.

WASP-programmet är bara ett exempel på framgångsrikt samarbete mellan industri och akademi. Men för att nå dit krävs emellertid ett par grundläggande förutsättningar. Pontus de Laval framhåller först och främst förankring på högsta nivå och en levande ledningsdialog.

− Rektor för KTH och vår vd träffas en gång per år och tar del av framgångsrika gemensamma projekt. Dialogen på ledningsnivå är viktig och håller samarbetet igång, säger han.

Den andra förutsättningen för ett givande partnerskap är en fungerande styrgrupp som svarar för att samarbetet blir strukturerat. I dagsläget samarbetar KTH och Saab på 7−8 områden och rent praktiskt sker samarbetet på flera olika sätt.

− En mycket viktig del är våra industridoktorander. Anställda hos oss får en chans att doktorera på arbetstid. Det innebär att de förkovrar sig och samtidigt skaffar sig ett viktigt nätverk – och att kunskapen stannar på Saab.

− För oss som företag ger det betydligt mer att satsa på industridoktorander än att enbart satsa pengar, säger Pontus de Laval.

Företaget har också två adjungerade professorer på KTH och partnerskapet omfattar även utbyte av föreläsare och utbildningar.
− Vi ställer upp med föreläsare och KTH hjälper oss med skräddarsydda internutbildningar. Just nu diskuterar vi ett nytt intressant koncept som rör MOOC, säger Pontus de Laval.

MOOC (Massive Open Online Course) är avgiftsfria distanskurser som många av världens stora universitet lägger ut på internet. Lärarinsatsen är liten och vem som helst kan läsa kursen. Problemet är examinationerna – bara en bråkdel av de som tar del av kurserna examineras.

− KTH tittar på möjligheten att sköta examinationerna och därmed kvalitetssäkringen av ett paket med den här typen av kurser, säger Pontus de Laval och betonar än en gång vikten av att medarbetarna fortbildas och hänger med i forskningsutvecklingen.

− Halveringstiden på kunskap blir allt kortare. Fortbildning är absolut nödvändig inom den tekniska industrin.

KTH och Saab samarbetar i en rad olika forskningsprojekt. Vid sidan av WASP-programmet nämns ofta forskningscentret Swedish Maritime Robotic Centre, SMaRC, som är ett svar på en utlysning från Stiftelsen för strategisk forskning och rör utvecklandet av undervattensteknik. Även vid tillblivelsen av SMaRC hade Pontus de Laval ett finger med i spelet.

− Industri och akademi har samarbetat långsiktigt inom flygområdet och jag föreslog att arbetssättet också borde kunna tillämpas på undervattensområdet. Även här har industri, akademi och samhället gemensamma intressen – industrin för att utveckla produkter, akademin för att beforska ett nytt område och samhället för att främja insatserna när det gäller miljö och naturresurser i havet, men även för att stärka landets försvar, säger Pontus de Laval.

Finns det områden där samverkan mellan företagen och universiteten kan bli ännu bättre?
− Någon klok person har sagt att kunskapsöverföringen mellan industri och akademi sker bäst i ett par skor – det vill säga att folk rör sig mellan företag och universitet. Vi skickar industridoktorander till de tekniska högskolorna, men vi borde ha fler akademiker som arbetar ute hos oss i industrin. Där har vi fortfarande en utmaning och frågan finns med på vår åtgärdslista, säger Pontus de Laval.

FAKTA

3 tips för ett givande samarbete mellan industri och akademi

Ett genuint engagemang och intresse för samverkan på högsta nivå i företaget.
En genomtänkt organisation och struktur för samarbetet samt uppföljning av projekten.
Systemet med industridoktorander.

Nytt samarbetsavtal

I oktober 2017 skrev KTH och Saab ett nytt samarbetsavtal som syftar till fler personutbyten mellan företaget och KTH samt fler gemensamma forskningsprojekt. Avtalet är en fördjupning av den avsiktsförklaring som parterna haft sedan 2013 och sträcker sig tio år fram i tiden.

− Det nya avtalet ger bland annat Saab större delaktighet i grundutbildningen på KTH. Det innebär även att fler medarbetare på Saab får möjlighet att forska och vice versa att KTH:s forskare och studenter i högre grad kan medverka i Saabs verksamhet, säger Pontus de Laval.

Pontus de Laval

Bakgrund: Elektroingenjör, KTH 1986, efter examen arbete vid Philips Elektronikindustrier som sedermera såldes till Bofors och senare Saab. Därefter flera olika arbeten inom Saab, de senaste elva åren företagets teknikchef.
Bor: I Täby norr om Stockholm.
Familj: Hustru Lena samt två sönder. Den äldste älskar argentinsk fotboll och studerar spanska i Buenos Aires. Den yngre studerar rymdteknik i Luleå.
Intressen: ”Jag fyller vårt hus med underliga tekniska konstruktioner som ingen utom jag förstår sig på. Avsikten är att automatisera hemmet så långt det går. Eftersom jag cyklar 17 kilometer till jobbet har jag också byggt ett torkskåp här på kontoret – ett riktigt svartbygge. I övrigt håller jag på en del med randonee, som innebär att man går uppför berg med hudar spända under skidorna och sedan åker ner.”
Här hamnar KTH:s medalj: ”I kassaskåpet. En gång om året tar jag nog fram den när jag ska gå på Ingenjörsvetenskapsakademins högtidssammankomst.”

Text Karin Strand

Foto Håkan Lindgren

KTH Magazine 15 DECEMBER, 2017

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2017-12-15