Till innehåll på sidan

Så ska äldrevården förbättras genom AI

Två äldre personer sitter på en bänk utomhus
Nu hjälper KTH-forskare Stockholms stad och region Stockholm att motverka återkommande förflyttningar av multisjuka äldre mellan hemmet och sjukhuset. Utvecklingen går snabbt när det gäller AI-lösningar, och DISRA-projektets mål är att motverka att sjuka äldre flyttas runt mellan vårdinstanser i onödan. Foto: Mostphotos
Publicerad 2022-03-16

Genom AI-lösningar vill forskare motverka att multisjuka äldre flyttas fram och tillbaka mellan hemmet och sjukhuset onödigt ofta.
– Hälsoproblem kan oftare förebyggas genom effektivare samarbete mellan äldrevård och sjukvård, och det bygger i sin tur på delad data, säger Sebastiaan Meijer, KTH-professor vid institutionen för Medicinteknik och hälsosystem, som medverkar i projektet DISRA, Digital innovation i samverkan stad, region och akademi – multisjuka äldre.

Allt mer avancerad hälso- och sjukvård för äldre kan idag utföras i hemmet och på omsorgsboendet istället för på sjukhus.
– I nuläget slussas multisjuka äldre alltför ofta mellan sjukhus och boende på ett sätt som inte främjar livskvalitet. Ökad samverkan och informationsöverföring mellan olika vårdgivare skulle kunna stödjas genom AI och datadrivna insikter, säger Sebastiaan Meijer .

Sebastiaan Meijer
Sebastiaan Meijer, KTH-professor vid institutionen för Medicinteknik och hälsosystem, som medverkar i projektet DISRA.

Han nämner att hemtjänstpersonal som märker att en vårdtagare börjar må sämre redan i dagsläget kan inleda preventiva vårdinsatser, genom att exempelvis uppmana till att boka ett läkarmöte i tidigt skede.
– Det är bättre att ge förutsättningar att agera tidigt istället för att avvakta tills patienten mår så dåligt att hen behöver uppsöka akutvård.

– Frågor vi ställer är "Hur ser användbara data ut? I vilka system är informationen lagrad? Kan man genom data förutse hur vårdsituationer kan komma att utvecklas? Vilka lagliga och etiska problem finns i sammanhanget?" Det ska vi nu reda ut, säger Sebastiaan Meijer.

För att olika vårdinstanser ska kunna dela viktig information vill forskarna skapa ett flöde mellan olika huvudmän inom vården, kommunalt och regionalt, och även inkludera fastighetsbolag i loopen.
– Vi hoppas att kunna vara brobyggare för information mellan instanser på ett datadrivet sätt. Då kan vi undvika problemsituationer som kan uppstå exempelvis om vårdtagaren blivit akut inlagd på sjukhus och oinformerad hemtjänstpersonal gör hembesök en halvtimme senare.

Rätt vård i rätt situation

För att stärka aktörernas samarbete ser forskarna bland annat över lösningar som är telefonbaserade, exempelvis genom sms, vilka skulle kunna ersätta system som inte får kopplas ihop enligt lag. I nuläget saknar flera digitala plattformar koppling mellan varandra och sjukvårdens register, vanligtvis på grund av regelverk.
– Den sortens informationsflöde måste ges förutsättningar att fungera smidigt för att personal ska kunna ge rätt vård, på rätt plats och i rätt situation.

I projektet studeras även goda exempel från äldrevård i andra länder, där förutsättningarna gällande data ser annorlunda ut. I Nederländerna är vården exempelvis i mycket mer integrerad och samordnad mellan primärvård och äldreomsorg, enligt Sebastiaan Meijer.

– En annan positiv förebild är Finland, där äldrevården arbetar extremt individbaserat och det personliga ärendet följs upp hela vägen genom vårdkedjan. Nu behöver vi lösa frågor av teknisk karaktär här i Sverige för att skapa nya informationsvägar mellan instanserna i staden och regionen. Vi behöver kunna vara intelligenta tillsammans.

Katarina Ahlfort
Foto: Mostphotos, Jon Lind

Fakta om Disra

  • Projektet DISRA, Digital innovation i samverkan stad, region och akademi - multisjuka äldre, startades 2021 och ska pågå till augusti 2023.
  • Syftet är att identifiera och utforma innovativa tjänster baserade på datadrivna lösningar för att förbättra samverkan mellan stad och region för att stödja multisjuka äldre.
  • Ett centralt problem i vård och omsorg är att inblandade vårdgivare inte får tillgång till relevant och aktuell information om till exempel multisjuka äldre och andra patienter vid slussning mellan stad och region.
  • Konsekvenser kan leda till sämre kvalitet i vården med risk för ständiga återinskrivningar i akutsjukvård/slutenvård och felbehandlingar.
  • Orsaker ligger i juridiska och tekniska hinder, samt i skillnader i mellan arbetskultur, kunskap, ansvarsförhållanden och arbetssätt i region respektive stad. 
  • I projektet medverkar Sebastiaan Meijer, professor, Kungliga Tekniska högskolan, projektledare Erik Perjons, docent vid Stockholms universitet, och Urban Ekman, FoUUI-ansvarig, Karolinska universitetssjukhuset, med kollegor från KTH, Stockholms universitet och Karolinska Institutet.
     

Tema Staden

Hur ser framtidens hållbara stad ut? Vilken del har forskare och studenter vid KTH i stadens utveckling? Den här artikelserien ger exempel på hur forskning och utbildning från Sveriges största tekniska universitet kommer till nytta i Stockholm och i världen.