Sverige i topp på innovationer
Är Sverige världsbäst på att ta fram samhällsomdanande innovationer? I en ny bok från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, försöker författarna förstå vad som ligger bakom den framgångsrika svenska innovationskulturen. KTH har en självklar plats i berättelsen.
Blixtlåset, pacemakern, skiftnyckeln. Alfred Nobel, Anders Celsius och Ingvar Kamprad. Listan är lång över framstående ingenjörer, tekniska innovationer, berömda uppfinnare och entreprenörer från Sverige. I boken ”Svenska innovationer som förändrat världen” redogörs för femtio innovationer som gjort bestående avtryck i samhällslivet.
KTH är flitigt förekommande i texten. Exemplen sträcker sig från Gustaf de Laval, utexaminerad civilingenjör 1866 och uppfinnaren bakom separatorn och ångturbinen till projektet Hybrit med KTH-forskare djupt involverade i de första försöken att producera fossilfritt stål år 2021.
En annan uppmärksammad innovation är MIPS-hjälmen som skyddar bättre mot hjärnskador och som togs fram i samarbete mellan KTH och KI vid 2000-talets början. Svein Kleiven , KTH-professor som bidrog genom att utveckla en avancerad datormodell av hjärnan, är både glad och lite förvånad över att få en plats i boken.
Övertyga investerare
Att komma på idén om en säkrare hjälm var en sak, säger han, det svåraste arbetet var att övertyga investerare att fortsatt tro på konceptet. Oron var stor i forskargruppen vartannat år inför att finansiärerna skulle ta nya beslut.
– Det krävs väldigt mycket arbete efter idéstadiet och för oss tog det fram till ungefär 2013 innan det började gå bra.
När det gäller Sveriges goda rykte inom innovationer tror han att alla föregångare spelar stor roll:
– Sverige har en lång tradition av solid ingenjörsutbildning och blev tidigt ett industrialiserat land med tekniktung industri. Det, och att ingenjörsyrket haft hög status, kan väl förklara skillnaden mot andra länder.
När han ska sia om Sveriges fortsatta position som innovationsland ger han en tudelad bild. Han ser positivt på att det ges mycket stöd till forskare vid de olika universiteten och att ingenjörsyrket fortfarande är populärt.
Läraryrkets status
Däremot tycker han det är bekymmersamt att läraryrkets status sjunkit med risk för lägre kunskapsnivå hos eleverna.
– Det skulle kunna påverka innovationsförmågan eftersom många framtida uppfinningar kommer ha sitt ursprung i att man har en god grundläggande förståelse för existerande teknologier, säger han.
Boken ”Svenska innovationer som förändrat världen” är skriven av historikern Henrik Berggren och vetenskapsjournalisten Eva Krutmeijer i ett samarbete med IVA. Arne Kaijser, professor emeritus vid KTH, har suttit med i bokens redaktionsråd.
Mathias Uhlén , professor i mikrobiologi vid KTH, ägnas ett eget kapitel i boken för Proteinatlasen, en gigantisk bilddatabas över människans proteiner. Den kan komma till användning för både läkare och forskare, exempelvis för att utveckla läkemedel. Även Lars Wågberg , KTH-professor i fiberteknologi, får stort utrymme för utvecklingen av biomaterial som kan ersätta fossilbaserade förpackningsmaterialet frigolit.
Text: Christer Gummeson