Till innehåll på sidan

Swisha dig till grönare betalningar

Man som betalar med kort vid en disk.
Niklas Arvidsson och hans forskarlag har kartlagt hur olika betalningssätt påverkar klimatet. Foto: Ulrika Georgsson
Publicerad 2024-03-13

Nästa gång du köper en glass i kiosken, undvik kontanterna. Att byta ut en kontantbetalning mot en digital betalning är ett smart drag för miljön. Det visar en ny studie där forskare på KTH har kartlagt hur olika betalningssätt påverkar klimatet.

Varje dag gör svenskar i snitt två betaltransaktioner. Oavsett om vi köper ett nytt kylskåp eller en kaffe kan vi oftast välja om vi vill betala via betalappar, e-fakturor, använda kort eller kontanter.

Få reflekterar nog över hur dessa transaktioner påverkar miljön, eller tänker på att våra digitala betalningar kräver stora datasystem som ska drivas dygnet runt, ha hög säkerhet och bra backupsystem – funktioner som slukar en hel del energi.

Men det har Niklas Arvidsson , professor på Institutionen för industriell ekonomi och management gjort. På uppdrag av Riksbanken har han och hans forskarlag kartlagt hur olika betalningssätt påverkar klimatet.

Otroliga krav

Bakgrunden är att Riksbanken funderar på att införa en e-krona och man vill försäkra sig om att den inte blir samma miljöbov som Bitcoin.

– Kryptovalutor som Bitcoin är stora energiförbrukare eftersom systemen är designade så att alla led i en transaktion måste verifieras för att kontrollera att det är en äkta. Och i kryptovalutor är de många. Det innebär otroliga krav på data och internetkapacitet.

Studien jämför betalningar via appar, kort, gireringar samt kontanter, och inte helt oväntat är det kontanterna som lämnar störst miljöavtryck. Inte minst för att sedlar består till runt 90 procent av bomull som behöver stora mängder vatten och kemikalier för att trivas. Därtill har sedlarna metallbaserade säkerhetsdetaljer och myntens metaller ska utvinnas.

Graf som visar klimatpåverkan per betalsätt
Sammanfattning av kontant betalning för klimatpåverkan (FU1: alla transaktioner under 2021)

Den allra största miljöposten för kontanterna handlar dock om transporterna. Sverige är ett långt land och alla resor i tunga värdetransportfordon står för en hel del utsläpp.

– Men vi har också räknat på effekten om man använde biobränsle i stället för diesel, och elfordon där det funkar och ser att det skulle minska utsläppen betydligt, säger Niklas Arvidsson.

Plastkort fasas ut

Om kontanterna utgör en klass för sig är de övriga betalslagen relativt lika. Kort är tillverkade av plastmaterial, innehåller metalldelar och kräver transporter. Dessutom behövs kortavläsare som drar energi.

– Med betalapparna är tanken att du ska slippa plastkort. Att de ändå har ett större klimatavtryck än kort beror på att om du använder tex Apple pay har bankerna haft som rutin att skicka ut plastkort, men detta kommer gradvis att fasas ut.

Minst avtryck på miljön gör swish och e-fakturor, det vill säga gireringar. För Niklas Arvidsson var de olika betalningssystemens inbördes ranking mindre förvånande än det faktiska klimatavtrycket som svenskarnas betalningar gör.

– Det som överraskade oss mest i studien var att de hade så liten klimatpåverkan; totalt stod de för runt 0,01 procent av alla utsläpp i Sverige.

Kris ger ökat kontanthantering

Även om kontanterna verkar vara den största boven ur ett klimatperspektiv så har sedlar och mynt andra förtjänster, menar Niklas Arvidsson. I händelse av att vi blir indragna i konflikter och våra system går ner kommer cash vara det betalningsmedel som fungerar.

– Med pandemin och kriget i Ukraina har man kunnat se ett nytt mönster hos svenskarna: Vi betalar fortsatt allt mer digitalt, men kontanthanteringen har ökat. Troligen har svenskarna lyssnat på MSB och tagit ut reservpengar och gömt i byrålådan.  

Har du själv plockat ut kontanter och gömt därhemma?

– Haha, nej jag har inte gjort det än.

Text: Anna Gullers ( agullers@kth.se )