Till innehåll på sidan

Vågenergin kan lära av vindkraftens misstag

Boj i havet som utvinner elektricitet från vågor.
Forskare och företag hoppas och tror på möjligheterna att utvinna elektricitet av rörelseenergin hos vågor i hav och sjöar. (Foto: Cor-Power)
Publicerad 2021-01-27

Blir vågkraft den nya stjärnan bland de förnybara energislagen? Potentialen är stor, och en forskargrupp på KTH arbetar för att man snabbare ska kunna utnyttja havets krafter.

Än så länge är vågenergi i ett tidigt utvecklingsskede. Siffror från 2018 visar att vågkraftinstallationerna i Europa motsvarande ett enda genomsnittligt vindkraftverk. Men kapaciteten finns, och många tror på vågkraftens möjligheter att utvinna elektricitet från de mäktiga rörelserna som finns till havs.

Fabian Schwack , forskare vid institutionen för maskinteknik, vill gärna se en så snabb utveckling som möjligt för de förnybara energislagen. Inte minst vågkraft. Han arbetar inom forskningsfältet tribologi – vetenskapen om friktion, slitage och smörjning – ett ibland försummat område när man utvecklar nya applikationer, trots att det är centralt för allt som innehåller rörliga delar.

Porträtt av Fabian Schwack
Fabian Schwack.

Alla interagerande ytor som rör sig påverkas av tribologi, förklarar han.

– Rätt friktion innebär mindre slitage. Tribologins område är väldigt tvärvetenskapligt och här finns ofta utrymme för stora teknikförbättringar, särskilt för unga applikationer som vågenergiomvandlare.

Tribologi försummat

För att garantera att rörliga maskinkomponenter som lager eller växlar fungerar måste tribologin vara optimal. I annat fall kan komponenterna gå sönder och funktionen begränsas.

– Lager och växellådor på vindkraftverk har ofta krånglat beroende på att just tribologin försummades i början av utvecklingen. Idag har lager och växlar bättre prestanda eftersom forskning och industri har arbetat med att optimera dessa. Men det hade varit mer effektivt att ta itu med de tribologiska problemen från början, säger Fabian Schwack.

Det finns nästan ingen forskningslitteratur om tribologi i samband med vågkraft, påpekar han.

– Vågenergiomvandlarna testas främst på funktionalitet, hållbarhet och effektivitet – men alla dessa påverkas av tribologi. Långt ifrån alla företag är medvetna om att salta miljöer, oscillerande, svängande rörelser och varierande belastning är kritiska för de tribologiska komponenterna, säger Fabian Schwack och fortsätter:

 – Eftersom tekniken fortfarande är ung kan vi påverka utvecklingen av vågkraften och förebygga problem innan de uppstår. Tanken är att lära av misstagen från vindkraften.

Rätt från början

Problemen kommer att dyka upp när man skalat upp antalet vågenergiomvandlare och de har varit i vattnet i flera år. Fabian Schwack och hans kollegor vill minimera driftstopp eftersom systemet är svårt att nå i havet.

Modell av tekniken för vågkraft.
Modell av vågkrafttekniken. (Illustration: Cor-Power)

– Vi kommer att fokusera på komponenternas tribologiska design – och på smörjning. Ofta är en rörlig komponent utformad uteslutande för funktion, hållbarhet och ekonomi. När designen är klar kallas tribologer in för att rekommendera eller utveckla ett smörjmedel. Men smörjmedlet måste också vara utformat för funktion, hållbarhet och ekonomi. Det är en komponent som måste beaktas från början.

Forskargruppen leds av Sergei Glavatskih , professor i maskinelement, och arbetar i samarbete med två vågkraftsföretag och en smörjmedelstillverkare. Men för att ge ringar på vattnet och påverka hela industrin tänker forskarna utveckla en verktygslåda online som alla företag kan använda för att kartlägga tribologin för just deras applikationer.

Dessutom ska de utveckla riktlinjer för tribologi på vågkraftområdet. På så sätt har alla företag möjlighet att hitta kritiska komponenter utan specialistkunskap. Både verktygslådan och riktlinjerna kommer att vara öppna för alla.

Text: Anna Gullers

Boj och flottör för vågkraft.

Två sätt att utvinna vågenergi

  • Vågenergin som absorberas i en linjär rörelse längs bojaxeln omvandlas till elektricitet av en mekanisk drivlina placerad inuti bojen. En växellåda omvandlar den linjära rörelsen till en rotationsrörelse. (ovan till vänster)
  • Vågenergiomvandlaren extraherar energi från vågornas vertikala rörelse. Den har två huvudsakliga delsystem: den rektangulära flottören och ett inverterat vattenkraftverk. Omvandlingen av vågrörelserna omsätts av en turbin. (ovan till höger)

Fabian Schwack kommenterar:

”När vi tänker på vågkraft förleds vi tro att ’ju större vågor desto bättre’. Vågor som vore drömmen för en surfare är sällan de som är bra för energiomvandling. Optimalt är att ha en relativt konstant våghöjd. Det liknar vindkraft på det sättet: vi designar systemet för den genomsnittliga vindhastigheten och förhindrar att systemet skadas av stormar. ”

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2021-01-27